Kristi Högberg håller tillsammans med sin man på att renovera en gammal västerbottensgård. I sågspånet fanns troligen sorkspillning och i den viruset till sorkfeber.

– Jag låg sjuk hemma på julafton och här på infektionskliniken på nyårsafton. Jag hade jätteont i ryggen, säger Kristi till SVT:s Västerbottensnytt.

Sorkfeber finns bara i norra Sverige och är vanligast i Västerbotten. En epidemi har nu oväntat brutit ut och bara i december smittades 62 personer och då söker de flesta ändå inte vård.

– Man kan nog åttadubbla det talet, många vet inte ens om att det är sorkfeber de får, symptomen liknar influensa, säger Gert Olsson som forskat länge om sorkfeber.

Clas Ahlm som är överläkare på infektionskliniken på Norrlands universitetssjukhus säger att han aldrig varit med om så många fall på så kort tid under sina 20 år på kliniken.

De sjuka får feber och ont i kroppen och ont i huvudet. Senare får de också ont i rygg och mage då njurarna angrips. Det finns ingen behandling eller vaccin och man kan faktiskt dö av sorkfeber även om det är ovanligt.

Vad det beror på att antalet sorkfeberfall nått en topp nu vet varken läkarna eller forskarna, det kan spela in att hösten och vintern varit varm och att sorkarna väntat med att söka sig inomhus – till stugor och uthus.

Skogssorken som sprider sorkfebern är vanlig i år, även om det inte är något rekordår.

– Sorkbeståndet går ju i cykler, vi har inget toppår just nu, men med tanke på det är det ovanligt många sorkar, säger Birger Hörnfeldt ekolog på Umeå universitet.

Från vården tipsar man om att undvika att andas in damm där sorkar lever:

– Man ska vara försiktig när man bär i ved och när man städar i förråd och bodar där sorkar kan leva. Det är bättre att våttorka än att dammsuga och sopa, säger Clas Ahlm.

Karin Wiechel