Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör hamnkaptenen Patrik Rudolfsson berätta mer om den kortare resvägens ekonomisk betydelse i klippet. Foto: SVT

Första fartygen har anlänt till Umeå hamn via Nordostpassagen – har tjänat flera veckor

Uppdaterad
Publicerad

Minskande isar i Arktis har öppnat för att Nordostpassagen, sjövägen mellan Atlanten och Stilla havet, oftare kan användas som sjöväg för handels- och fraktfartyg. Just nu ligger två fartyg i Umeå hamn som färdats från Kina och Sydkorea.

– Det är mig veterligen de två första fartygen som anlöpt vår hamn via Nordostpassagen, säger Patrik Rudolfsson, hamnkapten Umeå hamn.

I augusti 2017 färdades det ryska tankfartyget Cristophe de Margerie som första kommersiella fartyg genom Nordostpassagen utan isbrytare. Global uppvärmning och minskande isar i Arktis har öppnat för en ekonomisk potential för Nordostpassagen som sjöväg för handels- och fraktfartyg.

Förra året uppmättes det näst minsta istäcke som någonsin uppmätts i Arktis, enligt en rapport från amerikanska National Snow and Ice Data Center, och det har bidragit till att fler rederier väljer rutten genom Arktis.

Från tusentals ton till miljontals

Att transportera varor från Asien via fartyg till Sverige har traditionellt inneburit en lång resa via Suezkanalen eller Panamakanalen. Men det håller på att ändras.

Resvägen blir flera veckor kortare om fartygen åker via Nordostpassagen istället för via Suezpassagen. Foto: SVT Grafik

Sedan början av tjugohundratalet har det blivit allt vanligare att åka via den så kallade Nordostpassagen ovanför Ryssland och under Nordpolen. Nordostpassagen är vanligtvis öppen för trafik från mitten av augusti till mitten av oktober.

Och enligt beräkningar kan mängden gods via Nordostpassagen öka enormt inom bara några år.

— Ja, 2013 passerade 39 tusen ton gods den vägen men enligt en rysk prognos kan det bli 30 miljoner ton år 2030. Men vi ska ju bygga ut hamnen för 1,4 miljarder så vi kommer att ha stor kapacitet framöver, berättar hamnchefen Patrik Rudolsson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer