Det har nyligen visats att både födelsevikten och näringstillförseln under första levnadsåret är viktiga riskfaktorer för senare sjuklighet i vuxen ålder. Barn med låg födelsevikt har extra stora näringsbehov och löper därför stor risk för olika näringsbrister under det första levnadsåret, bl. a. järnbrist. Järn är nödvändigt för produktion av blodets hemoglobin, men även för hjärnans utveckling. Järnbrist hos spädbarn har visat sig vara kopplat till försämrad neurologisk utveckling.

I den aktuella studien ingår 285 barn med måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 g). Dessa delades slumpmässigt in i tre grupper som fick olika mängd järndroppar (0, 1 eller 2 mg per kg dagligen) från 6 veckor till 6 månaders ålder. Bland barnen som fick placebodroppar (utan järn) hade 36 % järnbrist och 10 % järnbristanemi (blodbrist) vid 6 månaders ålder, medan motsvarande siffror hos barnen som fick 2 mg järn var 4 % och 0 %. Den största risken för järnbrist hade de barn som var helt ammande vid 6 veckors ålder. De hade 18 % risk för järnbristanemi vid 6 månaders ålder om de inte fick järndroppar.

Studien visar inga negativa effekter av järndropparna på barnens tillväxt, infektioner eller annan sjuklighet. De flesta barn med måttligt låg födelsevikt i Sverige uppfattas som friska och får inte järndroppar, även om rutinerna varierar mycket mellan olika sjukhus. Studien talar för att dessa barn bör få järndroppar eftersom de annars löper hög risk att få järnbrist och anemi.