Ångermanälvens dalgång avfolkas. Foto: SVT

Folket överger älvdalen

Uppdaterad
Publicerad

Ångermanälvens dalgång är det område i Norrland som drabbats hårdast av befolkningsminskning. Om man drar ut utvecklingen från år 1990 kommer älvdalen att vara helt folktom år 2079. Det visar en kartläggning som SVT:s Västerbottensnytt har gjort.

– Visst är det ju tragiskt att invånarna flyttar ut. Men har man inte jobb – vad gör man? säger Ellinor Sundell som bor i avfolkningsdrabbade Bollstabruk.

I Norrland har älvdalarna sedan länge varit en naturlig förbindelselänk. Kolonisationen av inlandet har följt älvdalarna. De har varit och är kommunikationsleder. I de flesta älvdalar finns kuststäder som vuxit sig förhållandevis starka. På sina håll finns också befolkningscentra i inlandet, som Östersund och Malmfälten.

Snabb avfolkning

Men det finns en älvdal där alla delar från kust till fjällvärld varit stadda i en snabb befolkningsmässig tillbakagång sedan lång tid – Ångermanälven. Det sista året som de sex kommunerna längs älven hade befolkningstillväxt var 1952.

Sedan dess har det gått utför: 128 000 invånare år 1950 hade vid senaste årsskiftet blivit till 65 000. Takten i befolkningsminskningen har till och med ökat sedan 1990. Om utvecklingen under de senaste dryga 20 åren skulle fortsätta, kommer inte en enda invånare att finnas kvar längs älvdalen år 2079.

Mer än en tredjedel borta

Inom ramen för denna tillbakagång finns det samhällen som drabbats särskilt hårt. Bollstabruk utanför Kramfors har förlorat 38 procent av invånarna.

– Det är ju bedrövligt, säger Rolf Ståhl som bor i Bollstabruk.

Hoting har tappat 37 procent av sina invånare. Lunde och Lundvik har förlorat 35 procent av invånarna på 20 år. I många dalar har turismen gett en viss skjuts åt fjällvärlden, men så är inte fallet längs Ångermanälven. Exempelvis har Klimpfjäll mellan 1995 och 2010 förlorat 46 procent av sina invånare, och hade det sistnämnda året bara 99 bofasta invånare kvar.

”Behöver stora städer”

Professor Lars Westin i Umeå forskar om utflyttningen och menar att glesbygden måste ha något att erbjuda – annars dör den.

– I Norrland har det ju funnits en tillbakablick, man har siktat på att försöka återuppliva 50-talet istället för att titta framåt. De stora flödena går mot större städer och intressanta stadsmiljöer, säger Lars Westin.

Norrland behöver en storstad?

– Norrland behöver definitivt en eller flera större städer, säger Lars Westin.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.