En tidigare forskningsrapport visade att Västerbottens hälsoundersökningar som infördes 1985 har räddat cirka 700 liv. Det här gjorde att professorn Lars Lindholm och hans forskarteam gjorde ytterligare beräkningar. 

– Vi har räknat om dödsfall till vunna levnadsår och kvalitetsjusterade vunna levnadsår, säger Lars Lindholm som är professor i hälsoekonomi vid Umeå universitet.

Matvanorna har påverkats

Och genom att lägga ihop alla vunna levnadsår fick han fram att de västerbottningar som genomgått hälsokontrollerna tillsammans levt 3000 år längre. Länge var bilden av norrlänningarna som ett kött och fettälskande folk gärna med tunnbröd och massor med smör till.

– Det verkar som att hälsoundersökningarna har påverkat matvanorna så att vi äter mindre fett, godis och vitt bröd. Dessutom röker vi mindre och motionerar mer, säger Lars Lindholm.

Modellen sprider sig

Nu har arbetet med hälsoundersökningarna spridit sig till flera län över hela Sverige.

– Västerbotten var det första landstinget som startade för cirka 35 år, sedan och nu finns det en handfull landsting som går i Västerbottens fotspår så att idén sprider sig, säger Lars Lindholm.

Billigt för samhället

Den förbättrade hälsan och ökade livslängden har också inneburit besparingar för sjukvården som är 50 procent större än kostnaderna för hälsoundersökningarna.

Varje extra levnadsår med full livskvalitet för västerbottningarna som deltagit har i genomsnitt inte kostat samhället mer än 650 kronor.