Foto: SVT

Här är de stressigaste yrkena

Publicerad

Jobbar du som präst, pastor eller psykolog? Då löper du störst risk att drabbas av psykisk ohälsa. Mest sjukskrivna på grund av stress är socialsekreterarna.

Det är framförallt verksamma inom olika typer av ”kontaktyrken” som drabbas av psykisk sjukdom, alltså yrken som innebär nära kontakt med människor i utsatta positioner.

Sjukskrivningsrisken är högre för kvinnor än för män och framförallt i åldern 30-39 år. Anställda i offentlig sektor har högre risk att bli sjuka och i den arbetar ungefär 1,8 miljoner.

Cirka en halv miljon kvinnor jobbar inom vård och omsorg.

Präster, pastorer och psykologer i riskzonen

En socialförsäkringsrapport från 2014 visar också att risken för att drabbas av psykisk sjukdom är högre i tjänstemannayrken och yrken med högre krav på längre utbildning.

Det är präster, pastorer och psykologer som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Andra yrkesgrupper löper också hög risk

Men här återfinns också yrkesgrupper som socialsekreterare, behandlingsassistenter, fritidsledare och lärare.

Även drifts- och verksamhetschefer är utsatta, liksom hälso- och sjukvårdsspecialister.

Det här är en utveckling som idag bekräftas av fackförbundet Vision, som låtit Försäkringskassan ta fram de senaste siffrorna nedbrutna på ett sådant sätt att de visar antalet startade sjukfall inom det som definieras som stressdiagnoser.

Socialsekreterare mest sjukskrivna

– Vi ser att det handlar om ungefär samma yrken som tidigare men sjukskrivningsnivåerna har gått upp och som exempel kan nämnas att socialsekreterare nu hamnar i topp, säger Jenny Andersson som är utredare hos Vision.

En annan yrkesgrupp drabbas allt hårdare av sjukskrivning av stressrelaterade orsaker är förskollärare.

Stress – kan vara boven

Anledningen till att fackförbundet gjort den här rapporten är att det under lång tid sett att medlemmarna har en ansträngd arbetsmiljö och misstänkt att stress är en viktig orsak.

– Det här är ju något som går att påverka och förebygga och därför är det extra viktigt för oss att arbeta med, säger säger Jenny Andersson.

  • Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka i kombination med höga krav, utvecklar mer depressionssymptom.
  • Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symptom pådepression och utmattningssyndrom än andra. Det gäller även dem som upplever osäkerhet i anställningen, till exempel en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
  • I vissa arbetsmiljöer där personer har goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och som upplever att de blir rättvist behandlade utvecklar mindre symptom än andra.
  • När kvinnor och män har likartade arbetsvillkor drabbas inte kvinnor i högre utsträckning av depression och utmattning.
  • SBU anser att framtidens forskning bör inriktas på att följa upp vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

*Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#jobbstress

Mer i ämnet