Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör smittskyddsläkaren om ökningen av harpest i länet: ”Smittspridningen fortsätter i hög takt”. Foto: Stefan Brännström/SVT

Kan bli rekordår för harpest – SLU undersöker bävrar: ”Sprids i hög takt”

Uppdaterad
Publicerad

Det fortsätter komma in patienter med misstänkt och bekräftad harpest till infektionskliniken på Norrlands universitetssjukhus. Hittills i augusti har 50 fall bekräftats, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med samma period förra året.

– Det skulle kunna bli ett rekordår för harpest i år, säger Gunilla Persson, smittskyddsläkare på region Västerbotten.

Harpest brukar spridas som mest under sensommaren och hösten för att sen börja avta i oktober. I augusti förra året hade 20 personer smittats av harpest, i år är siffran uppe i 50 fall.

– Vi ser att smittspridningen fortsätter i hög takt, det är en infektion som kommer i cykler. Vissa år blir nästan ingen smittad och andra år som nu så smittas många, men vi vet inte varför, säger Gunilla Persson.

Harpest kan man smittas med via myggbett men också om man andas in bakterien som kan ligga kvar och lura i damm och jord.

– Då kan man få lunginflamation. Men man också smittas via förorenat vatten, om en död gnagare smittad med harpest ramlat ner där och man dricker det vattnet, säger Gunilla Persson.

Ska utreda om bävrar kan bära på bakterien

Infektionssjukdomen harpest, eller tularemi, orsakas av en bakterie som gnagare kan bära på. När beståndet av harar och andra gnagare är högt blir fler människor smittade, men även myggor kan sprida sjukdomen. Men i år är det en bottenår för gnagare – vilket förbryllar.

– I år har vi ett bottenår för smågnagare i länet, så det är förmodligen inte de som gjort att smittspridningen ökat. Vi är igång med en studie som undersöker andra förklaringar där vi bland annat tittar närmre på bävrar för att se om de kan bära på bakterien, säger Frauke Ecke, SLU.

Fakta: Harpest

  • Sjukdomen orsakas av en bakterie som kan finnas hos smågnagare. I Norrland har man sett en koppling till så kallade sorkår.
  • Människan kan smittas på flera olika sätt, till exempel genom myggbett, beröring med smittat djur, inandning av damm förorenat att sjuka djurs urin eller avföring, intag av smittat vatten.
  • Sjukdomen smittar inte från människa till människa.
  • Inkubationstiden är kort, två till tio dygn, i genomsnitt tre dygn.
  • Patienten insjuknar i hög feber, huvudvärk och illamående. Ofta får man ett sår om man smittats av direktkontakt med djur. Om man smittats via luftvägarna får man ofta lunginflammation. Vid intag av smittat vatten insjuknar man även med sår i munnen och svalget.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.