Orfeus saknar sin Eurydike outsägligt mycket, han sörjer och spelar sin sorgliga, vackra musik så gudarna veknar.
Han får gudarnas tillstånd att hämta upp sin älskade Eurydike.
Resan ställs ut
Det är den resan som Meta Isæus-Berlin skildrar på en utställning på Galleri Andersson Sandström i Umeå.
I målningarna skildras resan ur Orfeus perspektiv, Meta Isæus-Berlin har gått in i hans karaktär och målar det Orfeus tänker, känner och ser. ”I huvudet på Orfeus” skulle man kunna kalla utställningen.
– Hela historien är känslobaserad, han känner och får val, och här har han bestämt sig för att följa Eurydike ner i dödsriket, säger Meta Isæus-Berlin om sin målning ”Orfeus ger sig av”.
Dödslängtan
Hon har under hela skapelseprocessen, och även före, haft med sig Glucks opera ”Orfeus och Eurydike”. Det som driver henne är Orfeus stora patos.
– Och att han måste ha haft en dödslängtan, att bli befriad från dödslängtan via kärlek, säger Meta Isæus-Berlin.
Meta Isæus-Berlin är utbildad på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm. I början av sin karriär ägnade hon sig åt installationer och i mitten av 1990-talet ansågs hon vara en av Sveriges främsta installationskonstnärer.
År 2006 hade Liljevalchs i Stockholm en separatutställning med Meta Isæus-Berlin. I samband med den tillkännagav hon att hon därefter främst skulle ägna sig åt måleriet. Orsaken var enkel:
-Jag var färdig med installationerna. Jag hade ingen lust att fortsätta längre.
Älskar flödet
Målat har hon gjort sedan hon var 17 år. Hennes måleri är kraftfullt, känslofyllt och fullt av referenser, med flera lager och det ger utrymme för många tolkningar.
– Jag älskar det här flödet, ornamentiken, att våga berätta en historia, säger hon om sitt måleri. Och vattenspåren tycker jag är jätteviktiga.
I utställningen på Galleri Andersson-Sandström är det Orfeus perspektiv som skildras, men Meta Isæus-Berlin är inte färdig med myten. Hon kan tänka sig att skildra den ur Eurydikes perspektiv senare.
– Jag ser det här som första delen i ett livslångt projekt, jag kanske gör den sista när jag är 90 år.
Jonas Berring