”Kömiljard” fick personalen att fly

Uppdaterad
Publicerad

För tre år sedan började regeringen dela ut extra pengar till landstingen ur den så kallade kömiljarden. Får ni ner köerna så kan ni få extra pengar var budskapet. I Västerbotten blev konsekvensen att personalen flydde och patientsäkerheten hotades.

2009 införde regeringen det man kallade en satsning på vården. Det lovades extra pengar till de landsting som kunde få ned köerna till den 31 oktober varje år, då en räkning av köerna genomförs.

Fanns en baksida

I Västerbotten hakade man på och på Barn och ungdomspsykiatrin, BUP, sattes alla klutar in för att få ner kön.

Det lyckades, men det fanns en baksida. Barn som stod i kö fick ett samtal med psykolog eller utredare. Då kom man också in i systemet. ” Kön ” var därmed borta, men bara på papperet, för kön till nästa besök eller till en start av behandlingen var nu ännu längre bort.

Oviss väntan

Alla resurser hade lagts på att korta kön och nu började en oviss väntan för barn med psykiska problem och deras familjer. Med mycket frustration och oro som följd.

Så behandlingen av dom som sökte sig hit blev sämre ?

-Ja, det var personalens uppfattning och det var också ledningens uppfattning, säger verksamhetschefen Annelie Lindström.

– Vi bedömde att det blev patientosäkert helt enkelt, säger Lindström.

Många slutade

Personalen, som var van att engagera sig i barnen, klarade inte pressen när trycket från de som

trodde sig vara inne i systemet, men som nu bara satt i ett annat väntrum, ökade.

Sjukskrivningarna blev fler och längre, många slutade också jobba på BUP i Västerbotten som en direkt följd av ”kömiljards”- jakten.

– Det var väldigt tydligt att arbetsmiljön blev väldigt påverkad, vi fick också personalomsättning.

Personal ställde sig frågan ” vill jag ha det såhär”, för man såg inte någon förbättring heller, säger Lindström.

Drog i handbromsen

Efter två år – 2009 och 2010 – med en jakt på kömiljardspengarna, drog Annelie Lindström i handbromsen inför 2011 års räkning av köerna. I oktober 2011 struntade man helt enkelt i att försöka frisera siffrorna. Landstinget förlorar pengar, men vården blir bättre och personalen stannar kvar.

Tror du att patienterna får en bättre vård nu ?

– Ja, absolut, säger Annelie Lindström. Vi ville att vi nu ska få tid på oss för att bygga upp att bli en bra specialistklinik och ha en tillgänglighet hela året. Inte bara vid dom här mätningsperioderna, avslutar Annelie Lindström.

Ola Holmstöm

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.