Svenska Fotbollförbundet bjöd på tisdagen in kommuner, föreningar och andra aktörer från norra Sverige för att prata om hur man ska hantera konstgräs ur ett miljöperspektiv. Forskningsläget är idag oklart, men fotbollssverige vill ta det säkra före det osäkra och se till att så lite som möjligt släpps ut i naturen.

– Ja, det är det största problemet enligt Naturvårdsverket, det försvinner ju cirka två ton granulat per plan enligt dem, säger Ingvar Björkman på Svenska Fotbollförbundets anläggningskommitté.

MISSA INTE: Så får du lokala nyheter i SVT:s app

Och gummigranultatet, alltså de svarta gummibitarna som ligger på planen, är en av de saker som kan ha en miljömässig påverkan. När de dras ut från planen i samand med snöskotttning eller sopning så finns en risk att mikroplaster hamnar i våra vattendrag.

– Innan vi vet mer, för det behövs mer studier, så är nummer ett att behålla granulatet på planerna i så stor utsträckning som möjligt och minska spridningen, säger Anders Linder som är avdelningschef på driftseneheten på Umeå kommun.

LÄS MER: MP vill ha kokos på alla konstgräsplaner i Umeå

Parallellt med forskningen om gummigranultatets miljöpåverkan bedrivs projekt för att hitta framtidens konstgräs. Försök har gjorts med kokos och kork istället för gummikulor, men det är dyrare att hålla i drift och fungerar sämre i kyla. Och att konstgräset behövs är de flesta inblandade överens om.

– Konstgräsplaner har ju lyft svensk fotboll, vi ser att tekniken blivit mycket bättre och vi slipper ställa in matcher och träningar, säger Ingvar Björkman.