Foto: Mikael Assmundsson/SVT

Kraftig ökning av bisamråttor i Umeå – borde inte finnas alls

Publicerad

Den invasiva bisamråttan har fått ett nytt fäste i trakterna kring Umeå. Allt fler uppmärksammar gnagarna som kan blir stora som kaniner, men mindre trevliga.

– De senaste två, tre åren har det varit en kraftig ökning kring Umeå, säger Malin König på länsstyrelsen.

De stora bisamråttorna har blivit ett allt vanligare inslag i Umeås vattendrag. Exakt hur många som finns är oklart, men allt fler rapporter från folk som sett djuren trillar in i artportalen – 72 stycken på olika platser i staden från början av 2018 till mitten av augusti i år.

Den halvmeter stora sorken kan hålla sig under vatten i omkring 20 minuter och påminner i utseendet om en mindre bäver med tjock råttsvans.

I Umeå finns de alldeles intill centrum. SVT fick syn på ett par vid Bölesholmarna där de byggt ett bo (se dem i klippet).

– Många hör av sig efter att de byggt bon vid bryggor. De är stora, har ju tänder och försvarar gärna sina bon och ungar, så det är inte så kul när de blir arga. Det blir som att möta en arg kanin, säger Malin König vid Länsstyrelsen Västerbotten.

Invasiv art som bör utrotas

Arten har sitt ursprung i Nordamerika och ska egentligen inte alls finnas i Europa. Den togs hit i början av 1900-talet för att odlas på pälsfarmar, bland annat i Finland. Därifrån har den spridit sig till Sverige.

Eftersom den saknar en plats i vårt ekosystem är den ett hot mot den biologiska mångfalden och äter till exempel stora mängder musslor och flodkräfta.

I Sverige finns populationen främst längs Norrlandskusten ungefär ner till området kring Höga kusten. Men det finns en stor oro för att bisam ska sprida sig ännu längre söderut, så sedan hösten 2017 pågår ett projekt för att stoppa spridningen söder om Höga kusten.

Kan orsaka stor skada

– Projektet ska reda ut hur man effektivast jagar bisamråttorna. Sedan är målbilden, när man fått fram en metodik som funkar, att flytta upp projektet och försöka trycka tillbaka fronten mot Finland, säger Malin König.

Om arten når de bördiga våtmarksområdena i mellersta och södra Sverige kan den orsaka stor skada på andra arter, men också på infrastruktur, eftersom den bland annat underminerar marken med sina bobyggen.

I videoklippet kan du se hur bisamråttor simmar vid Bölesholmarna i Umeå. Du får också veta hur du blir av med dem.

Runt Höga kusten, i Umeå och kring Luleå har det hittills i år rapporterats om flera bisamfynd till artportalen.se. Allra flest har noterats runt Umeå. Foto: Artportalen

Invasiva främmande arter

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dem trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Invasiva främmande arter i Sverige

Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem.

I Sveriges natur finns idag över 2000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel spansk skogssnigel, jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.

Invasiva arter på EU-listan

Det finns just nu 66 arter på EU-förteckningen över invasiva främmande arter, vilka inte får introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler.

Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter.

Tjugo av de EU-listade arterna finns eller har förekommit i Sverige.

Källa: Länsstyrelsen och Naturvårdsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.