Historiskt sett har kvanne haft stor betydelse som vitaminkälla och krydda för samer och nybyggare i fjällvärlden. Den omtalas redan i källor från vikingatiden, och ansågs under medeltiden hjälpa mot bland annat pest.

– Hela växten kan användas, säger Solbritt Hansson i Vilhelmina, som är något av en kvannemissionär.

”Gompa” – kvanne med renmjölk

Hon berättar att bladen används till ”gompa” – då blandar man kvanne med renmjölk så att det blir en mjölksyrajäsning. Stjälkarna plockar man på våren och äter som en grönsak.

– Fröna torkar man. Dem brukade samerna ha med sig när de åkta på marknaden, det hjälpte mot magsjuka.

Man kunde också tugga på en bit rot – kvanne innehåller bitterämnen som ökar magsaftproduktionen och mildrar smärtor.

– Roten kunde också läggas i brännvin som sen användes som hostmedicin, ett mycket gammalt och beprövat recept.

Solbritt Hansson har också hittat nya användningsområden för örten.

– Det blir fin pesto på bladen som man plockar på våren, säger hon.

Kvanne även i gourmetköken

Stjälkarna blandar Solbritt Hansson med rabarber till en marmelad. De kan också sockerkanderas och bli godis. Med fröna kryddar hon bullar och mandelskorpor.

– Skorporna doppade i hjortronvin är en utmärkt efterrätt. Jag har träffat många kockar som blir alldeles lyriska när de får något som kryddats med kvanne, för det är en helt ny smak för dem.

Även i gourmetköken finns efterfrågan på kvanne.

– Matthias Dahlgren på Grand Hotel i Stockholm har fått en leverans av kvannefrön. Han gör en sorbet på koriander och mynta, och så strör han kvannefrön över – det är roligt, säger Solbritt Hansson.