Javascript är avstängt
Mörkertal kring hälsoångest – fler söker vård för enkla åkommor
Det är oklart hur många som lider av hälsoångest, även kallat hypokondri. Samtidigt berättar forskare att vårdpersonal får allt fler frågor om enkla saker och milda åkommor via chatt och telefon.
– Just begreppet hälsoångest pratar vi inte så mycket om i verksamheten utan vi kallar det ”mångringare”, säger Karina Salomonsson, verksamhetschef för 1177 i Västerbotten.
Det är ett 20-tal forskare runt om i landet som vittnar om ökningen av den här typen av frågor.
– Vår samlade bedömning är att personalens upplevelse från flera av varandra oberoende studier är att de i chatten eller telefonen möter fler patienter som söker för enklare saker och milda åkommor, säger Evalill Nilsson, docent i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet.
Huruvida det här är ett uttryck för en ökning av hälsoångest – alltså en överdrivet stark och ihållande oro för att drabbas av allvarliga sjukdomar – kan hon inte svara på.
Studier visar på ökning
Samtidigt visar en metastudie från Lunds universitet från 2020 att hälsoångesten bland studenter har ökat de senaste 30 åren.
En Sifo-undersökning för Apotek Hjärtat från 2023 visar också att var femte svensk drabbas av hälsoångest minst några gånger varje månad. Många av dem upplever dessutom att hälsoångesten har ökat de senaste åren.
1177 Västerbotten: Rådgivning fyller viktig funktion
På 1177 i Västerbotten brukar man säga att många i dag letar upp symptom på nätet i stället för att fråga sin mamma eller mormor som man tidigare gjorde.
– Man ringer eller chattar då ibland bara för att få en bekräftelse på det man läst, säger Karina Salomonsson.
Enligt henne fyller chattar och telefonrådgivning en viktig funktion också för de som främst behöver känna trygghet.
Psykolog: KBT hjälper många
Psykologen och doktoranden Susanna Österman från Karolinska institutet menar att en viss grad av hälsoångest är nödvändig för att man överhuvudtaget ska söka hjälp vid hälsoproblem.
– Men den kan vara ett allvarligt tillstånd som leder till stora negativa konsekvenser i livet. Professionell hjälp, såsom kognitiv beteendeterapi anpassad till hälsoångest, är hjälpsam för många.
I klippet ovan ger hon tre tips på hur man kan dämpa hälsoångesten.
Fråga experten om hälsoångest
Carro • Vad tror du är den främsta anledningen till att hälsoångest har ökat så mycket?
Hej,
Vi vet faktiskt inte helt säkert om hälsoångest har ökat även om det finns vissa studier som pekar på det. Inte heller vet vi vad orsakerna bakom en eventuell ökning skulle vara och här skulle mer forskning behövas!
En faktor som lyft fram som en eventuellt bidragande orsak har varit internet och att vi med det har så mycket lättillgänglig hälsorelaterad information. Detta är dock inte någonting som enkelt kunnat bevisas.
Oavsett om hälsoångest har ökat eller inte så tror jag att vi pratar om det mer idag – och då kan vi såklart uppfatta att det har ökat.
Min förhoppning är att stigmat kring psykisk ohälsa generellt – och hälsoångest specifikt håller på att minska och att det leder till att fler personer fångas upp och får hjälp med att hantera sin hälsoångest.
Maja • Hej! Vill börja med att säga tack för att du tar dig tid att svara på dessa viktiga frågor. Jag brukar beskriva min hälsoångest som olika missbruk. Istället för att lägga pengar på spel, droger, alkohol mfl så lägger jag massor av pengar på kosttillskott, blodprover, rönternundersökningar, vårdbesök osv. Detta har kostat mig under dom här 15 åren 100 000 kronor. Vad är ditt bästa tips för att få mig att sluta med dessa tvång jag måste genomföra för att se till att min kropp är ”frisk”
Hej,
Det låter som att du verkligen kämpar med detta och mitt tips är att försöka söka hjälp för din hälsoångest (om du inte gått i behandling för detta tidigare). Det låter som att du haft de här besvären en lång tid och att det leder till en rad negativa konsekvenser för dig. I behandlingen jobbar man konkret med olika strategier för att minska ner just vårdsökande, kroppskontroller och undvikande – sådant som brukar vara lugnande på kort sikt men öka på oron på längre sikt.
Är du inte intresserad av att gå i behandling så finns det självhjälpsböcker för hälsoångest som bygger KBT och som kan vara hjälpsamma. Ett första steg är annars att ta upp din hälsoångest med din vårdcentral. Önskar dig stort lycka till!
Anonym • Hej! Jag undrar om du vet några stödgrupper, fysiska träffar där jag kan träffa andra personer med hälsoångest? Jag bor i Stockholm och har försökt hitta såna grupper utan framgång och jag får heller ingen vidare hjälp av vården. Min pappa är alkolist och där fanns det för honom träffar han kunde gå på både för sig själv och anhöriga men tycker det finns väldigt lite för dom som lider av psykisk ohälsa. Jag kanske har fel?
Hej, jag känner tyvärr inte till några sådana grupper för hälsoångest specifikt tyvärr men håller med om att det säkert skulle kunna vara hjälpsamt för många.
De patientföreningar som finns som angränsar till hälsoångest är ”Ångestföreningen” och ”OCD-förbundet”. Kanske kan du höra med dem om de erbjuder någonting? Lycka till!
Monika • Jag lider av hälsoångest och tidigare sökte jag försäkringar genom att frekvent vända mig till vården. Nu är jag rädd för att inte bli tagen på allvar vid "verkliga" åkommor. Hur ska jag hantera detta?
Hej, detta är en farhåga som många med hälsoångest beskriver. Läkare är dock utbildade i att kunna göra en bedömning av vilka symtom som bör utredas vidare och inte och bör kunna göra den bedömningen i det fall att du skulle drabbas av en allvarlig åkomma.
Däremot kan just återkommande vårdsökande bli problematiskt för hälsoångesten i sig – det brukar lugna för stunden men sen tenderar oron att blåsa upp igen. Oron och fokuset på kroppen kan paradoxalt öka till följd av detta och därför brukar man i en behandling för hälsoångest försöka minska ner på sådant som att återkommande undersöka/scanna av kroppen, söka information på nätet, söka hjälp inom vården. Detta kan dock vara såklart vara svårt göra på egen hand. Det finns bra självhjälpslitteratur för hälsoångest alternativt kan du söka hjälp för detta via din vårdcentral.
Denise • Hej! Har haft hälsoångest i 15 år. Har försökt bli av med denna ångest genom att gå på kbt behandling 2 ggr. Men hittills har det inte blivit bättre. Kan det hända att man behöver gå flera behandlingar? Kan man bli helt fri från denna ångest.
Hej, från forskning vet vi att en majoritet brukar få en effekt av kognitiv beteendeterapi. Däremot så kan det vara så att man inte blir helt fri från ångest men bättre på att hantera den så att livet inte blir lika negativt påverkat.
Det finns också olika varianter av KBT (olika format och olika inriktningar) som eventuellt kan passa vissa personer bättre och sämre.
Det finns vissa studier på att en kombinationsbehandling av psykofarmaka och KBT kan ge ett något bättre behandlingsresultat så kanske är detta något att diskutera med din vårdgivare? Hoppas att du hittar en väg framåt.
Hhhh • Hur bra är sjukvården på att hantera folk med hälsoångest egentligen?
Hej, min tro är att det ser väldigt olika ut i landet och på de olika vårdcentralerna/klinikerna. Hälsoångest har dock fått mer uppmärksamhet under de senaste åren, det finns idag möjlighet att få behandling för detta. Det är dock fortfarande så att detta är ett underdiagnostiserat tillstånd och det är nog många som besväras av detta utan att veta att hjälp finns. Min förhoppning är att detta kommer att fortsätta uppmärksammas och vården förbättras.
Petra • När jag blev sjuk utan att de hittade en diagnos satte det igång en hälsoångest min lösning att inte trilla dit igen är att aldrig söka på nätet eller läkarbok. Finns det fler tips?
Hej, att begränsa ”googlande” brukar vara ett tips för att hålla oron i schack. Andra strategier kan vara att kartlägga om det finns andra saker/strategier som man tar till när oron kommer. Vanliga sådana är att man undersöker kroppen om och om igen eller undviker aktiviteter. Märker man att man tar till sådana strategier kan man försöka utmana dessa genom att minska ner kroppskontroller eller att faktiskt i små steg försöka gör de där sakerna som man tenderar att undvika (att göra detta i små steg). Sen kan det vara hjälpsamt att generellt fundera på vad som man tycker är viktigt och meningsfullt i livet – är det några av dessa saker som man börjat göra mindre av på grund av sin oro? I så fall kan det hjälpa att försöka göra mer av dessa saker för att på sikt på bättre, bli mer motståndskraftig för oro/nedstämdhet och så vidare.
Annica • Är hälsoångest främst ett strukturproblem i samhället? Vården lider ständigt av underskott både gällande ekonomi, brist på vårdplats och personal. Sjukhus läggs ned osv. Vad händer då på individnivå? Om vi blir sjuka; vilken hjälp kan vi tänkas få? Det är kanhända den sortens oro som leder till högre hälsoångest.
Hej, hälsoångest verkar ha funnits i alla tider men däremot finns det vissa som menar att det kan ha ökat över tid. Forskningen är dock inte helt enstämmig här och vi vet heller inte vilka faktorer som skulle kunna bidra till att det eventuellt har ökat över tid.
Vi vet inte med säkerhet vad som gör att en person utvecklar hälsoångest men det kan nog vara så att för personer som redan har lätt till att känna hälso-oro så kan till exempel medierapportering om brister i sjukvården leda till mer oro. Att känna osäkerhet brukar också vara väldigt jobbigt när man har hälsoångest och upplever man att sjukvården i sig känns osäker så kan det leda till mer oro.
Adam • Hur ska man egentligen veta om man är sjuk påriktigt eller om det är hälsoångest??
Hej, det här är ju ofta kärnan i hälsoångest att det är så svårt att veta. Det är såklart viktigt att ta sina kroppsliga symtom på allvar och söka hjälp när man behöver. Men märker man att oron i sig blir ett problem (hindrar en i livet, leder till känslor av nedstämdhet, förmåga till koncentration och så vidare) så kan det vara viktigt att få hjälp med hur man bättre ska hantera denna oro.
När någon professionell inom vården ska göra en bedömning huruvida en person har hälsoångest så är en viktigt att avgöra huruvida oron är oproportionerlig till den faktiska hälsan. Det vill säga man behöver inte nödvändigtvis vara 100 % frisk för att kämpa med hälsoångest, är oron ett problem i sig kan man behöva hjälp för just denna.
Lantis • Jag bor i Västerbotten. Jag kämpade under en period med hälsoångest, till stor del eftersom jag var sjuk men aldrig fick träffa samma läkare mer än en gång. Jag försökte få psykologiskt stöd via vårdcentralen men blev nekad, eller så var det flera års väntetid. Till slut var jag tvungen att betala privat för stöd och behandling. När jag hade kommit över detta och faktiskt hade en sjukdom som behövde behandling, vägrade läkaren på vårdcentralen att undersöka mig. Han bestämde sig istället för att diagnostisera mig med hälsoångest. Jag gratulerade honom och bjöd in honom att läsa resten av min journal, där den diagnosen redan fanns och behandlingen redan hade avslutats framgångsrikt. Jag fick en korrekt diagnos för min nya sjukdom, som han förnekade att jag hade, från vården i Stockholmsregionen och har framgångsrikt genomgått behandling. Idag har jag varken återfall i hälsoångest eller återkommande problem.
Att hantera hälsoångest måste bli en del av en övergripande förbättring av vårdkvaliteten i Västerbotten, som befinner sig i ett eftersatt läge. Vi får aldrig träffa samma läkare, vi måste börja om från början varje gång med utredningar och tester, och det är flera års väntetid för psykologiskt stöd.
Hej, det är väldigt sorgligt att läsa om dina erfarenheter. Jag håller med om att vården behöver bli bättre på att uppmärksamma hälsoångest och erbjuda rätt behandling. Samtidigt så är det såklart enormt viktigt att också utreda eventuell somatisk sjukdom och inte avfärda någon som hälsoångest enbart för att man tidigare fått den diagnosen. Vad fint att du tillslut fick hjälp både för din hälsoångest och korrekt behandling för din somatiska sjukdom.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.