På plats för att fläta banden, som en samverkanssymbol i stället för den sedvanliga bandklippningen, fanns Umeå universitets rektor Hans Adolfsson, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses verkställande ledamot Göran Sandberg, och landstingsdirektör Anders Sylvan, Västerbottens läns landsting.
Centret är ett av fyra i landet som väntas omsätta 400 miljoner över 10 år och stöttas genom Wallenbergsstiftelsen med 175 miljoner kronor till drift och 125 miljoner till utrustning.
– Vi har väldigt stark forskning inom just det här området och ett universitetssjukhus som rankas som nummer ett i landet, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.
Före detta rektorn invigde
Göran Sandberg är Wallenbergs Stiftelses verkställande ledamot som deltog i invigingen. Sandberg satt som rektor för Umeå Universitet mellan 2005 och 2010.
– Tanken är att hitta väldigt talangfulla forskare var de än finns i världen och ge dem möjlighet att forska och utvecklas i Umeå, säger han.
Du har själv varit rektor här, har du haft någon roll i att man valt att placera det i Umeå?
– Jag har själv inte gjort något alls kring det. Vi hade en internationell panel som bedömde de olika universiteten och sjukhusens vetenskapliga styrka. Då valde man att placera ett i Umeå. Men som gammal Umeåbo så gläds jag ju åt det förstås.
”Hoppas vi kan finna botemedel”
Än är det inte fastställt exakt hur många forskare och doktorander till antalet som kommer rekryteras till centret, men till en start har tre forskningsgruppledare plockats in till upptakten, där samtliga forskat eller verkat i USA.
Francesca Aguilo är en av de tre och har sitt ursprung i Mallorca, men kommer senast från sjukhuset Mount Sinai i New York. Aguilo är främst inriktad på forskning kring bröstcancer.
– Det är en stor förändring från New York till Umeå. Möjligheten att få bli en del av detta var unikt. Jag kom hit driven av forskningen, men redan efter att halvår känner jag mig som hemma, säger Francesca Aguilo.
Hur tror du den här forskningen kommer bidra till sjukhuset?
– Jag hoppas att vi kan finna botemedel eller till exempel göra blodtester och hitta modifierad RNA och kunna göra snabbare prognoser på cancersjukdomen, säger hon.