Sommaren 2015 var ett riktigt bra år för den lilla fjällrävsstammen, eftersom det föddes 88 valpkullar. Fjolåret var ett riktigt bottenår, med endast åtta kullar. Förhoppningarna var inte så högt ställda inför årets inventering, eftersom rapporterna talade om fortsatt mager tillgång på smågnagare – fjällrävarnas huvudföda. Därför är 27 kullar en positiv överraskning.

– Det mest glädjande är att det fötts fem kullar i Norrbotten, varav en så långt norrut som vid Råstojaure. Det var också den största kullen, med tio valpar. Det är jätteroligt, säger zoolog Karin Norén vid forskargruppen Svenska Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet.

Skörast i norr

Det är nämligen längst i norr som den utrotningshotade fjällrävsstammen är som skörast. Där har knappt några kullar alls fötts de senaste decennierna.

– I ett långsiktigt perspektiv är det väldigt viktigt med en livskraftig population i Norrbotten, för den utgör länken till fjällrävarna i Nordnorge, Finland och Ryssland, förklarar Karin Norén, som är ansvarig för årets inventering.

Hon beskriver fjällräven som nyfiken och orädd.

– De försvinner inte iväg när de får syn på en människa, utan sitter kvar och spanar. Speciellt de små valparna är väldigt nyfikna.

Räddningsprojekt

Den egenskapen, paketerad i den varmaste av pälsar, bidrog också till att fjällrävsstammen decimerades så kraftigt för hundra år sedan. Jakten var nära att utplåna arten från den svenska fjällkedjan. Nu pågår flera räddningsprojekt i form av stödutfodring och jakt på den större och konkurrerande rödräven.

– Vi hoppas att vi håller liv i så många valpar som möjligt. Och den sista veckan vi var ute och jobbade fick vi observation om en lämmel. Den lämmeln är den enda vi har sett i sommar – så dåligt har det varit. Men vi hoppas att det betyder att tillgången på lämlar är på uppåtgående, för då har valparna betydligt bättre chanser att överleva. Då kan det bli ett riktigt bra år nästa år, säger Karin Norén.