Här svarar Jan Hägglund och Patrik Brännberg från Rättvisepartiet Socialisterna på hur de vill bemöta alla varsel och den rådande lågkonjunkturen.
Fråga 1: Vad tycker du att Umeå kommun ska göra för att möta det snabbt försämrade läget på arbetsmarknaden?
1. Kommunen/kommunkoncernen måste satsa på att öka personaltätheten inom sina egna verksamheter – istället för att ytterligare tunna ut personaltätheten!
Detta kräver nyanställningar inom bl a äldreomsorgen samt även stora satsningar vad gäller familj- och individomsorg. Dessutom måste lärartätheten öka. Målet på 15 barn per barngrupp inom barnomsorgen måste uppfyllas snarast (nu ökar ju antalet barn per grupp).
Det finns minst tre sätt minst att finansiera kommunens nyanställningar för ökad personaltäthet.
A. De senaste fem åren har kommunkoncernen haft ett ackumulerat ekonomiska överskott på sammanlagt 940,2 miljoner (plus 100 miljoner som avsatts till framtida pensionsutbetalningar, d v s egentligen 1 040,2).
Dessa pengar har kommunen sparat genom att inte låna till investeringar i den utsträckning som vi ansett vara rimligt. Vi vill nu (i ett första steg, använda dessa sparade pengar för att öka antalet anställda), detta genom att lösgöra en summa på ca hundra miljoner kr för att kunna anställa fler människor inom kommunen.
Detta sker ”tekniskt” genom att kommunen, under kommande år, lånar en större andel av pengarna till kommande investeringar.
B. Balansmålet för kommunen räkenskaper gäller för en period på tre år. Detta gör att Umeå kan underfinansiera budgeten för exempelvis år 2009. Underskottet som uppstår återbetalas sedan under 2010 och 2011.
Om lågkonjunkturen fortsätter, även under dessa två år, så kan återbetalningen ske genom att kommunen lånar till sina sina investeringar, i högre utsträckning, även under dessa år.
C. Lägg ned satsning på kulturhuvudstadsåret! Kostnaden för satsningen riskerar att öka till minst 500 miljoner fram till år 2 014. Med dagens ekonomiska kris riskerar eventuella sponsorer att försvinna (stat, företag och EU). Umeå kommuns egen kostnad kan därför komma att fördubblas, eller mer.
Genom att slopa detta projekt räddar kommunen minst 100 miljoner – men kanske 200 miljoner.
2. Umeå kommun måste ta ledningen och samordna de resurser som finns för att det ska skapas GRÖNA INDUSTRIJOBB i kommunen och övriga delar av länet!
Umeå har sällsynt goda förutsättningar för att lägga sig i framkant när det gäller tillverkning av miljövänligt fordonsbränsle ! Det sker idag satsningar i bl a Boden, Piteå, Överkalix, m fl kommuner med långt sämre förutsättningar.
Förutsättningar:
A-B. Kommunen har två (2) universitet (Umeå Universitet samt skogshögskolan) och en framträdande forskning bl a vad gäller syntetisk diesel – forskning var resultat borde uppmärksammas mer.
C. Biogas utvinns främst ur de kommunala reningsverken – och Umeå har ett sådant – och därmed kunskaper om hur denna kan användas, bl a till drivmedel.
D. I Obbola finns det en massafabrik. I andra kommuner, som Piteå, tas restprodukter tillvara för att framställa miljövänligt bränsle.
E. Till detta ska givetvis läggas alla inlandskommuner med sina väldiga tillgångar av skogsråvara.
Dessa kunskapsmässiga, och ”materiella” tillgångar måste sammanföras, och ett långsiktigt program för industriell produktion utarbetas. Detta skulle kunna omvandla Umeå, från en kommun vars industriella tradition är ringa, till att bli en ledande kommun vad gäller framställning av miljövänligt fordonsbränsle.
För att visa vad det handlar om så beräknar Gasföreningen att om alla resurser i Sverige skulle utnyttjas, vad gäller framställning av biogas, så skulle hela 60 000 nya jobb kunna skapas. Umeå skulle kunna få sin del av framtida, ”gröna” industrijobb.
3. En manifestation till försvar av jobben i Västerbotten , samt i andra glesbygdskommuner, borde anordnas med Umeå kommun som initiativtagare. Dels för att pressa de stora företagen att minska antalet varsel. Dels för att få staten att upprätta den så nödvändiga kommunakuten.
Västerbotten är det län som drabbats värst av varslen, näst efter Västsverige (om man tar hänsyn till befolkningsmängden). Många kommuner har dessutom inte fått del av de senaste årens uppgång – utan fortsatt att tappa såväl när det gäller befolking som arbetstillfällen. De politiska partierna måste agera på denna orättvisa.
Fråga två: Vilka krav vill du ställa på regeringen?
1. En kommunakut måste inrättas ? på samma sätt som bankakuten. Att det finns pengar visas av att det endast tog tre dagar att få bankakuten på 1500 miljarder kronor genom riksdagen (statsskulden är på cirka 1000 miljarder).
Alltså: en kommunakut måste inrättas på samma sätt som det inrättades en bankakut.
2. Fordonsindustrin, med alla dess jobb, måste försvaras . Branschen står för 15 procent av den svenska exporten och en tredjedel av industrins satsningar på forskning och utveckling. En eventuell nedläggning av SAAB eller Volvo skulle vara en katastrof.
Under en lång period har kortsiktiga vinstintressen prioriterats över arbetsmiljö eller satsningar på forskning och utveckling av miljövänligare fordon. Exempel: Volvo PV halkat efter när det gäller teknikutvecklingen mot miljövänliga fordon.
Staten måste ta över majoritetsägandet av svensk fordonsindustri. Med en sådan lösning skulle resurser och kunnande hos landets fyra fordonstillverkare kunna läggas samman. Detta kräver att personbilstillverkningen i SAAB och Volvo, som hotas av nedläggning från GM och Ford, förstatligas.
Detta skulle kunna skapa förutsättningar för en samordnad, och långsiktig, satsning på forskning och produktion för en ny generation av miljövänligare fordon . Detta gäller båda för personvagnar och lastbilar!
3. Bankerna måste tas över i statlig ägo. De fyra svenska storbankerna har sedan bankkrisen i början av 90-talet tagit in ca 1450 miljarder kronor från svenskarna – enbart i avgifter och räntegap (källa: Dagens Arbete).
Samma banker har under den värsta finanskrisen ÖKAT vinstmarginalerna ytterligare när det gäller in- och utlåning.
Bankernas agerande och vinstbegär försvårar jobbkrisen ytterligare, något som även finansminister Borg retat sig på!
Med banker i statlig ägo skulle satsningar i exempelvis den hotade fordonsindustrin förenklas och nya bankkriser förhindras.
Fråga 3: Vilka krav vill du ställa på de företag som lagt varsel?
1. Ett fackligt veto mot avskedanden och nedläggningar borde införas. Rekordvinsterna från föregående år måste nu användas för att undvika varsel. Det finns pengar hos företag och aktieägare.
Bara under de tre åren 2005-2007 delade de svenska börsföretagen ut 633 miljarder till sina aktieägare!
Trots att Astra Zeneca delade ut 6,6 miljarder till sina ägare under 2007 – och gjorde en vinst under tredje kvartalet 2008 på 2,8 miljarder – lägger man nu ned hela verksamheten i Umeå med förlust av 180 jobb. Årslönekostnaden för dessa kan inte utgöra mer än 3 procent av kvartalsvinsten för Astra Zeneca.
Från företagens sida handlar varslen om att slå vakt om aktiekursen – inte om jobb och kompetens.
2. Företagen måste åläggas att bevara den kompetens som finns i form av personal och arbetsorganisation. Detta kan ske genom satsningar på avtalspensioner, förkortad arbetstid och personalutbildningar.
Liknande krav har ställts av fackliga organisationer runt om i landet, bland annat av facket på Volvo lastvagnar i Umeå, och vi delar den uppfattningen.
Jan Hägglund och Patrik Brännberg
Rättvisepartiet Socialisterna i Umeå