Nio miljarder kronor ska gå till kulturområdet enligt regeringens budgetförslag. Drygt en miljard mindre än året innan. Bland annat ska det statliga utvecklingsbidraget till kulturskolan halveras till 100 miljoner kronor. Till 2024 kan bidraget försvinna helt.
Kunnat fånga nya målgrupper
– Det här bidraget har varit ett sätt att utveckla verksamheter lite fortare där det annars hade varit svårt att gå fram, säger Beatrice Hammar, kulturskolechef i Umeå.
Ämnen som tillkom var exempelvis film, slöjd, cirkus och fler lovaktiviteter. Satsningar förverkligades både på landsbygden där barnen inte alltid har möjligheter att få skjuts till centrum, och i stadsdelarna.
Barn med högutbildade föräldrar överrepresenterade
62 procent av alla som besöker kulturskolan är tjejer. Dessutom är barn med högutbildade föräldrar tydligt överrepresenterade. 80 procent av alla barn mellan 6 och 19 år som besöker kulturskolan har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Av alla barn i samma åldersgrupp har drygt 60 procent högutbildade föräldrar.
– Det är viktigt att finnas där barnen är på sin fritid. Vi måste vara tillgängliga för alla, säger Beatrice Hammar och påpekar att de nya satsningarna har lett till att de kunnat nå målgrupper som inte kände till kulturskolan innan.
Inga nya satsningar
I Umeå råder nu ovisshet om hur det kommer att bli framåt. Både i fjol och i år har kommunen fått drygt 1,6 miljoner kronor i utvecklingsbidrag.
– Vi jobbar med en ovisshet i budgetplaneringen och det är inte roligt såklart. Vi vill ju inte dra ner på någonting som vi nu har satt i gång, men vi behöver bromsa in nya idéer, säger Beatrice Hammar.
Liljestrand (M): ”Framförallt en kommunal angelägenhet”
Kulturministern Parisa Liljestrand (M) har avböjt en intervju med SVT men menar i en skriftlig kommentar att kulturskolan framför allt är en kommunal verksamhet som dock stöttas av Regeringen.
– Jag är stolt över att det i budgetpropositionen för 2023 finns 100 miljoner kronor avsatta för kulturskolan. Det är lika mycket pengar som innan pandemin, detta trots att det just nu råder ett svårt ekonomiskt läge med flera parallella kriser i samhället som gräver djupa hål i hushållens plånböcker, skriver Liljestrand (M) till SVT.
I klippet hör du Beatrice Hammar berätta hur det här stödet kunde bidra till att utjämna tillgängligheten till kulturskolan ur ett nationellt perspektiv.
Utvecklingsbidrag till kulturskolor
En kommun som bedriver kulturskoleverksamhet kan söka bidrag för egna satsningar och/eller för att samverka med andra kommuner.
Det går att få bidrag för att:
- Bredda och utveckla kulturskolans utbud.
- Erbjuda elever möjligheter till fördjupad undervisning.
- Genomföra särskilda insatser för att nå nya målgrupper och nationella minoriteter.
- Genomföra särskilda insatser för barn och unga med funktionsnedsättning.
- Genomföra satsningar för att stärka kulturskoleverksamhet i områden med socioekonomiska utmaningar eller i glesbygd.
- På annat sätt bidra till att uppfylla syftet med statsbidraget.
Syftet med utvecklingsbidraget är att främja den kommunala kulturskolans möjligheter att erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i kulturella och konstnärliga uttryckssätt och möjligheter att erbjuda såväl fördjupning som bredd i undervisningen med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar.
Utvecklingsbidraget infördes 2016 och uppgick från 2021 till 200 miljoner kronor.
Under läsåret 20/21 nådde kulturskolan 33 000 nya elever med bidraget.
Ett exempel på en satsning som möjliggjordes med utvecklingsbidraget är en tovningskurs i Blattnicksele och en kurs i traditionell sydsamisk dans i Ammarnäs i Sorsele kommun. Syftet var att stärka barnens självkänsla, känslan för bygdens kulturella bakgrund samt att stärka bandet till orten bland nyinflyttade.
Källa: Kulturrådet
