I juli 2019 tillsatte regeringen en utredning för att se över strandskyddslagstiftningen.

Utredningens syfte var föreslå författningsändringar som ska underlätta för strandnära bygge på landsbygden men också stärka strandskyddet där exploateringsgraden redan är hög.

Mikael Lindfors (S) är positiv till utredningens förslag men säger att det fortfarande är oklart hur det påverkar rent praktiskt när man ändrar i miljöbalken.

– Förra gången man gjorde om den, 2009, sa man att det skulle bli enklare men det visade sig istället bli svårare.

Hör mer från intervjun med kommunalrådet i klippet ovan.

Utredaren: Måste ge utrymme för lokala anpassningar

I ett debattinlägg i DN skriver utredaren Catharina Håkansson Boman att hennes förslag bland annat inbegriper att kommunerna ska få ett större ansvar att själva utreda vilka områden som kan komma i fråga för att upphäva strandskyddet.

”Exploateringen av stränderna, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar i landet inom och mellan län men även inom kommuner. Förhållandena förändras också över tid, inte minst på grund av den pågående urbaniseringen. Det har blivit tydligare att bestämmelserna måste kunna ge utrymme både för lokala anpassningar och dynamiska förändringar.

Lättnader i strandskyddet kommer exempelvis att kunna genomföras i mycket större utsträckning i Jokkmokks kommun, som har den lägsta exploateringsgraden av stränderna (1,4 procent) än i Danderyds kommun, som har den högsta (68,9 procent).”