Enligt Jon Thorbjörnson (V) finns det flera skäl till att partiet nu försöker driva frågan om en svensk utredning av adoptionerna från Chile till Sverige på 1970- till 90-talet. 

– Det är allvarligt att det till exempel sitter folk i Chile som tror att deras barn är döda och så lever de här i Sverige, vi måste även från svensk sida reda ut vad det är som faktiskt hänt.

”Har rätt att veta sin historia”

Enligt honom handlar det också om rättssäkerhet. 

– De här nu vuxna barnen har precis som alla andra i Sverige rätt att få veta sin historia. 

Vänsterpartisten pekar också på att det kommit signaler om att adoptioner inte gått korrekt till även i andra länder och menar att frågan måste lyftas. Ett helhetsgrepp är också vad centerpartisten Martina Johansson efterlyser i en riksdagsmotion. 

– Om vi ska fortsätta med internationella adoptioner är frågan hur de ska organiseras, av vem de ska hanteras, och hur deras akter ska förvaras. Vi behöver även utreda på vilket sätt vi kan hjälpa de som redan adopterats till Sverige, och kommande adopterade ska få stöd att söka sina rötter.

Komplex fråga

Hon anser att det behövs en generell utredning för att närmare reda ut hur vi blir juridiska föräldrar, hur det påverkar barnen och vad som är bäst för dem. Den kunskapen kan i sin tur bli en lärdom när det gäller internationella surrogatarrangemang. 

Trots olika politiska läger är båda överens om att just adoptionerna från Chile är en komplex fråga där det kanske till sist inte går att få fram raka svar på vem eller vilka som gjort fel. 

– Men vår uppgift som politiker är ju att försöka se till att det hemska som hänt inte ska kunna hända igen, säger Martina Johansson (C).