Johanna Skinnari är en av utredarna som föreslår kortare utredningstider och att vittnesmål som lämnas tidigt ska väga tyngre som bevis i domstol. Foto: Johan Nilsson, TT/Lieselotte van der Meijs

Vittnen skräms till tystnad – videoförhör kan vara lösning

Publicerad

Vittnen och brottsoffer som skräms till tystnad, eller av andra skäl inte vågar vittna i en rättsprocess kan göra att gärningspersoner går fria. En lösning kan vara att, som med barn, spela in videoförhör som kan användas som bevis i rätten, menar Brottsförebyggande rådet, Brå.

Skam, skuld, rädsla för hämnd och bilden av att polisen ändå inte kan göra något kan få brottsoffer och vittnen att inte vilja prata.

För att minska pressen på dessa föreslår Brå att vittnesuppgifter som lämnas tidigt i en utredning bör få större bevisvärde i domstol. Nåt som Sveriges radio uppmärksammat.

Till exempel skulle metoden som används när ett barn är brottsoffer eller vittne kunna användas även för vuxna. Då hålls ett videoförhör med barnet som sedan kan spelas upp i rätten. Inblandade parter får insyn i processen.

Idag måste vuxna, i princip alltid, höras i domstolen för att deras vittnesmål ska hålla som bevisning i rätten. 

– Det skulle kunna vara en modell man tittar på för att minska trycket på brottsoffer och vittnen men bibehålla rättssäkerheten, säger Johanna Skinnari som är utredare på Brå.

Aktuell fråga i Umeå

Frågan är högaktuell i Umeå där ett huvudvittne av någon anledning inte dök upp i tingsrätten i veckan när det var dags att höra honom i den pågående mordutredningen om dödsskjutningen på Ersboda i januari. Han var den andra personen som inte kommit till rätten på utsatt tid.

Redan under den första rättegångsdagen saknades en av de målsägande i rättssalen, eftersom han ansåg det vara för jobbigt. Ett annat vittne uppger sig ha pressats att ljuga för polis.

Bilden är inte obekant för åklagare Andreas Nyberg, även om han inte vill kommentera den pågående mordrättegången.

– Jag har många funderingar om det där och hur man överhuvudtaget ska få fram vittnesuppgifter i den här typen av utredningar, säger han.

Inte ovanligt

Att påtryckningar sker är alltså inte ovanligt. Brottsförebyggande rådet bad landets nära 1000 operativa åklagare att logga i hur många av deras ärenden under en arbetsvecka man misstänker påverkansförsök på målsäganden och vittnen.

– Vi bad dem att logga fyra veckor i rad. Det var mellan 7-9 procent av åklagarna som upplevt sån påverkan, säger Johanna Skinnare på Brå.

Under de fyra veckorna totalt uppgav 18 procent av åklagarna att vittnen eller målsäganden hade utsatts för påtryckningar.

– Det här är inte en helt enkel fråga, utan den behöver utredas vidare av jurister för att hitta en lösning som funkar, säger hon.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.