200 råttor i en fälla

Uppdaterad
Publicerad

Råttorna ökar och det händer att de kommer upp i bostadshus via toaletter men med effektiva fällor försöker man nu begränsa spridningen. I ett bostadsområde i Sundsvall har man fångat över tvåhundra råttor, bara i år.

Kampen mot råttorna förs numera med högteknologi, 17 fällor med IR-sensorer är utplacerade i Sundsvalls avloppsnät och har sedan starten för några år sedan dödat omkring tvåtusenfemhundra råttor.

– Vi har problem med råttor i avloppssystemet, det har vi, konstaterar Lennart Andersson på MittSverige Vatten&Avfall.

Brutal fångstmetod

Med de moderna fällorna försöker man decimera antalet råttor. Fångstmetoden är brutal men effektiv, fällans IR-sensorer känner av när en råtta närmar sig och ett antal spjut genomborrar djuret som sedan spolas bort med avloppsvattnet. Fällan sköter sig själv och anses mera human än råttgift.

– Med de här fällorna slipper vi använda gift i brunnarna, förklarar Lennart Andersson.

Man kan också följa utvecklingen vid fällorna, varje dödad råtta registreras. På Gnejsvägen i bostadsområdet Sidsjö i Sundsvall finns stadens mest produktiva fälla, här har man fångat och dödat 213 råttor bara i år.

Granne med råttorna

Josef Nordin är närmsta granne med råttfällan på Gnejsvägen, han är medveten om råttproblemet i området.

– Vi har hört hur råttor har klättrat i avloppsrören inomhus, det är ett problem som vi har haft under flera år, berättar han.

Råttor förökar sig snabbt och på Anticimex i Sundsvall ser man ett ökande råttproblem.

– Ja det är ett problem här i Västernorrland precis som i övriga delar av Sverige och framförallt i de samhällen och tätorter som vi har, säger Peter Nyström på Anticimex i Sundsvall.

Mekaniska fällor

På Anticimex arbetar man numera mest med mekaniska fällor som dödar råttorna. Råttgift används bara vid punktinsatser och samtidigt är råttsanering ett av företagets vanligare arbetsuppgifter.

– I stort sett dagligen har vi något sådant uppdrag där man har sett eller upplever råttor och då pratar vi inte om möss utan riktiga råttor, säger Peter Nyström.

Råttorna lever framförallt i avloppssystemen men varför ett villaområde som på Gnejsvägen är extra drabbat kan ingen riktigt svara på. Gamla och dåligt tillslutna avloppsrör är en tänkbar förklaring.   

Generellt sett är förtätningen i städer, byggnationer som öppnar upp gamla avloppsledningar och tillgång till mat i anslutning till exempelvis restauranger eller utfodringsplatser för fåglar och djur, sådant som gör att råttorna närmar sig oss människor. Och råttor ska vi inte ha i vår närhet, det menar Lennart Andersson på MittSverige Vatten&Avfall:

– Det har inträffat att de har kommit upp i avloppssystem och via toaletter in i lägenheter, berättar han.

Orsak till bränder

Råttor kan också sprida smitta och eftersom det handlar om gnagare som behöver gnaga för att slipa ner tänderna kan de förstöra och orsaka skador på till exempel elledningar. Gnagare som orsakat kortslutningar i just elledningar anses vara en orsak till bränder, speciellt i fastigheter på landsbygden.

Josef Nordin på Gnejsvägen är inte förtjust över sina närgångna, underjordiska grannar.

– Det är obehagligt, bara tanken på att de kryper ända in i huset är väldigt obehaglig och ingenting man vill vara med om. Vi trodde att våra katter skulle kunna ta hand om råttorna men eftersom de är i avloppsrören så gör katterna ingen nytta, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.