Att utreda gängrelaterade brott är att lägga ett komplicerat pussel, till exempel för att klarlägga vilka som haft kontakt med varandra i anslutning till ett visst brott, och vilka tillvägagångssätt personer haft.
– Det kan ta från tre månader, upp till ett år. De utredningarna kräver mycket jobb av våra kollegor, och vi är inte fler än vi är, säger Hanna Rolinder, tillförordnad chef för utredningssektionen på polisen i Västernorrland.
Både mängdbrott och utredning av grova brott påverkas
När polisen måste prioritera får mängdbrotten stå tillbaka. Inte enbart nu under semestertider när läget är extra ansträngt, utan även i ett nytt vardagsläge som gör att stora polisresurser läggs på att bekämpa gängbrottsligheten.
Bland mängdbrotten försöker polisen ändå att särskilt prioritera brott som rör barn och ungdomar.
– Det har ju i sig en koppling till de grova brotten. Ofta har gängen yngre personer som gör brott på annat håll, säger Hanna Rolinder.
Stort antal frihetsberövade innebär krav
Hon uppskattar att Västernorrland just nu har omkring 25 fall där det sitter personer häktade.
När någon är frihetsberövad ställer lagen krav på hur lång tid en utredning får ta, innan exempelvis åtal måste väckas. Då kan polis och åklagare alltså inte själva avvakta på grund av resursbrist i de fall de inte vill riskera att en misstänkt släpps fri.
I fall där det däremot inte finns någon misstänkt eller om det krävs utredningsinsats för att kunna anhålla och häkta en gärningsman, är det möjligt för polisen att dröja.
– Andra utredningar kan få vänta i vissa fall, säger Hanna Rolinder.
Det handlar också om en arbetsmiljö som ska vara bra och bördan rimlig för personalen.
– Samtidigt lär vi oss nya sätt – vi är allt snabbare på bollen i att dela information och jobba tillsammans utifrån olika kompetenser, i hela riket och även internationellt, säger hon.
