Bisamråttor, eller bara bisam, är ursprungligen en nordamerikansk sork som togs till Europa och Asien för pälsens skull. Under 1950-talet kom den till Sverige via Finland och spred sig senare söderut, ner till Västernorrland.

Förra sommaren listade EU bisam som en icke  önskvärd invasiv art och Naturvårdsverket gav Svenska Jägareförbundets Mårdhundsprojekt i uppdrag att utrota dem.

Mystisk sjukdom

Det märkliga i kråksången är att stammarna i Sverige, Finland och Baltikum är spillror av sina fornstora storlekar. Och det är inte jakt som ligger bakom.

– För 20 år sedan myllrade det av bisam i Norr- och Västerbotten men sedan 15 år tillbaka har den knappt synts. Antagligen är det en sjukdom som ligger bakom men vilken vet vi inte ännu. Den tycks bara angripa bisam, berättar P-A Åhlén som håller i projektet.

Tar blodprover

Höga kusten har nu den enda större livskraftiga populationen i Sverige och sedan tre veckor tillbaka har en liten skara jägare skjutit bisam och satt ut fällor. Drygt hundra djur har fått sätta livet till hittills.

– Men utan den här sjukdomen hade det kanske varit tio gånger så många. Vi hjälper dem bara över kanten så att säga.

De döda djuren skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för provtagning.

– Där tar man blodprover och förhoppningen är att kunna hitta antikroppar som kan visa vad det rör sig om för sjukdom; de här djuren har antagligen blivit immuna och inte blivit sjuka, säger P-A Åhlén.

Stora kostnader för skador

Skulle man kunna identifiera sjukdomen öppnar sig nya möjligheter att effektivt kunna slå ut bisam.

– Det finns ett stort intresse i hela Europa för det här. Bara i Nederländerna förstör bisam värden för miljardbelopp varje år och där finns det 420 jägare som bara arbetar med att jaga bisam, säger P-A Åhlén.

I Nederländerna och Belgien ställer sorkarna till det främst genom att underminera dammvallar.

Jakten i Nordingrå kommer att pågå maj ut och i höst kan det bli tal om en ny insats.

– Vi har precis inlett den här förvaltningen så vi får göra det adaptivt. Ser vi i höst och nästa vår att det blivit fler djur måste vi utvärdera metoderna.