– Det har blivit värre med tiden, berättar Leija Olsson som arbetar på butiken i Birsta,
Hon har försökt att hjälpa mannen vid flera tillfällen, bland annat med hans betalkort som slutat fungera.
– Det hjälper inte att jag pratar med honom och försöker att hjälpa honom för han verkar inte komma ihåg det till nästa gång. Jag vill att han ska få den hjälp han behöver, säger Leija Olsson.
Orosanmälan
När socialtjänsten får in en orosanmälan söker de upp personen för att prata om att det, vad oron handlar om och vem som är orolig.
– Det vanliga då är att personen förstår det och håller med om att den behöver hjälp och då beviljas insatser, berättar Lotta Johansson verksamhetschef för vård- och omsorgsförvaltningen.
Bygger på frivillighet
Det som hindrar socialtjänsten från att gå in med hjälpinsatser är hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen som bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja.
– Det finns en lucka i skyddsnätet som gör att det inte är lätt att nå fram till 100 procent, säger Lotta Johansson.
Att en person säger nej till att få hjälp är inte vanligt, enligt Lotta Johansson. Det handlar om att motivera dem till att ta emot hjälp.
– Det händer ju att de säger nej första gången och så fortsätter det att komma anmälningar och när vi då kommer andra eller tredje gången så ändrar de sig, berättar Lotta Johansson.