I Sundsvall var flera äldre utan larm i flera dygn i fjol, utan att kommunen visste om det.
Sune Löfgren i Kvissleby utanför Sundsvall har svårt att både prata och gå efter en stroke. För honom och frun Inga-Lill är trygghetslarmet en viktig livlina i tillvaron. Men i augusti i fjol slogs larmet ut. Kommunen märkte ingenting. Det var Inga-Lill som fick påpeka felet.
– Det kan ju vara liv och död och mänskligt lidande när man inte får hjälp. Att man ligger på golvet och trycker på ett larm som inte fungerar det måste vara fruktansvärt. Minuterna är ju som timmar om man skulle ha gjort illa sig och det inte kommer någon, säger Inga-Lill Löfgren till SVT.
Säkerhetschefen om rutinerna
Det var en avgrävd kabel som slog ut larmet. Men kommunen saknar tillräckliga rutiner för att kontrollera larmen. Det medger säkerhetschefen Gunnar Åberg på kommunens koncernstab.
– Vi håller på att se över våra rutiner , säger Gunnar Åberg.
Kommunens ansvar
I Uppdrag Granskning uppmärksammas flera fall i landet där äldre dött på grund av brister med trygghetslarmen. Det är kommunernas ansvar att tillhandahålla och kontrollera larmen. Men rutinerna i olika kommuner skiljer sig.
I Västernorrland kontrollerar Sollefteå och Sundsvall larmdosorna på väggen automatiskt en gång per dygn. Och själva larmknappen som brukarna bär i ett armband eller halsband, får brukaren själv ansvara för att testa en gång i månaden. I Härnösand finns inga automatiska testlarm, uppger UG. Timrå har manuella provlarm minst var tredje månad. Kramfors och Ånge har inte svarat på Uppdrag Gransknings enkät.
Skillnader i kontroll
I Jämtlands län svarar Krokom och Åre att de har automatiska testlarm. Medan Ragunda och Östersund har manuella testlarm, en gång i månaden eller mer sällan. Strömsund och Härjedalen har inte svarat på frågorna.
I Sundsvall kontrollerar de äldre själva manuellt, högst en gång i månaden. Men det är upp till användaren själv. Kommunen gör ingen koll.
– Kunden gör ju ett provlarm per månad och det är ju väldigt lite. Vi vet att larmet går fram en gång per månad. Sedan gör vår entreprenör ett provlarm en gång per dygn så vi får en larmlista på vilka som inte fungerar, säger Gunnar Åberg som är säkerhetsansvarig på Sundsvalls kommun.
Larmknapparna otestade
Men de automatiska testlarmen som många har, kontrollerar bara att det finns kontakt mellan larmcentralen och larmdosan på väggen, inte om larmknappen som den äldre eller sjuke bär på sig fungerar.
– Där finns ju vissa brister och där håller vi på att titta på rutiner och så vidare hur det här kan förbättras, säger Gunnar Åberg.
– Det är ju väldigt mycket fokus på enstaka fel. Det är tråkigt att det blir fokus på det, säger Håkan Litzell som jobbar med kvalitets- och tjänsteutveckling på Socialtjänsten i Sundsvall.
Digitala larm säkrare
Han menar att larmen generellt sätt är ett bra sätt att höja tryggheten i hemmen. I Uppdrag Granskning framkommer att det på många håll uppstått problem med analoga trygghetslarm. De flesta kommuner har analoga larm i dag. Larm som inte alltid fungerar optimalt när telenätet digitaliserats, uppger UG. Man blandar gammal och ny teknik. Trots att det finns säkrare, digitala larm på marknaden. I Sundsvall har man börjat byta ut en del av larmen.
– Det är bättre med digitala trygghetslarm men ändå inte hundraprocentigt säkert, säger säkerhetsansvarige på Sundsvalls kommun Gunnar Åberg.
Övergång pågår
Han säger att de digitala larmen visserligen är säkrare men att det kan innebära en falsk trygghet. Och kollegan Håkan Litzell på Socialtjänsten säger att larmen ”inte är något 112”.
Men Sundsvalls kommun är på väg in i en ny upphandling av trygghetslarm. Och där kommer det att vara ett krav att larmen ska vara digitala, säger Gunnar Åberg. I dag är cirka 30 procent av trygghetslarmen i Sundsvalls kommun digitala.