Kalle: När förstod ni i familjen att ni inte skulle få någon hjälp från skolan? Hur långt hade det gått då?

Mamman: Allt eskalerade i november 2011. Vi försökte på många sätt att signalera om att något var fel. Inte förrän nästan 3 månader efter det första samtalet, fick vi ett mail om att rektorn satt in noll-toleransgruppen och då hade allt ballat ur fullständigt.

Vår flicka var rädd varje dag när hon skulle gå till skolan och hade hjärtklappning och kunde inte äta eller sova. På våren 2012 hade hon 15kg undervikt.

byttebytt: Är de svårt att byta skola?

Mamman: Det svåraste var att hitta en skola som vår dotter skulle kunna ”glida” in i då det var mitt i vårterminen. Hon mådde vid det laget så dåligt, att hon blivit mycket intovert, ingen aptit och sömnlöshet.

Det som jag tänkte på hela tiden var vad min dotter behövde för tillvaro för att kunna om möjligt återhämta sig. Jag ringde den nya skolan och fick prata med en fantastisk lärare och vi fick komma och testa innan vi bestämde oss. Det blev mycket lyckat!

wilda: känns det som att ursäkten kom bara för att det blev en medial fråga?

Mamman: Ja

Frågvis!: Är det rätt att anklaga en hel klass för mobbing?

Mamman: Är det någon som har gjort det?

Det är viktigt att vuxna tar sitt ansvar och lyssnar...

Barn som mobbar eller blir utsatt för mobbing behöver hjälp med att klara av att reda ut det.

Frågvis!: Var verkligen alla i klassen mobbare?

Mamman: Det finns ingen som har sagt det!

Sonya: Hej! jag tror att jag vet hur det känns för ert dotter eftersom jag har också blivit mobbad säg till henne att hon ska vara stark och inte vara ledsen alls det böhövs inte det är bara idiotiska människer som mobbar det finns säkert hundratals människer som hänger med ert dotter hur är det med henne?? :( :(

Mamman: Tack, det gör vi =)

Ztyx: Mej slog dom nästan varje dag. Lärarna höll på de starka hoppas du får upprättelse och pengar.

Mamman: Pengar är inget som löser något.

Däremot tror jag att vår dotter skulle må bättre av att någon hade stöttat henne.

Mormor och farmor: Hej! Jag har ingen direkt fråga till dig, vill bara från hela mitt hjärta uttrycka mitt deltagande i denna situation. Skoltiden är ju den viktigaste och känsligaste delen i en människas liv, man behöver allt stöd man kan få från både lärare, föräldrar och vänner. Hoppas verkligen att flickan kommit till en bättre skola där hon kan känna sig trygg och lycklig. Jag skäms nästan att höra den före detta rektorns förklaringar. Man skulle tagit er på allvar från första stund. En stor varm kram till er, och hoppas verkligen att detta drar igång aktivitet så att mobbing kan utrotas!!!! Krammmmmmmmmmmmmmmm

Mamman: Tack för stödet. Vår dotter går i en fantastisk skola och hennes fröken är underbar. Allt känns helt rätt nu =)

Alias: Vill slå dom, mobbarna Bara hämnas. Vill du?

Mamman: Nej, verkligen inte. Mobbarna behöver också all hjälp och stöd de kan få ju...

Hämnd löser aldrig något. Allt vi vill är att vår dotter får lugn och ro och får utvecklas =)

Anica: Trivs hon i sin nya skola?

Mamman: Mycket bra =)

Ante: Har mobbarna bett om ursäkt?

Mamman: Nej, däremot har de skickat sms nu...

Margit Möllenberg: Hur länge har denna mobbning pågått. Jag har haft 3 barn på Uslands skola och upplevt den som en av de bästa skolor och fattar inte hur detta kunnat pågå utan att någon reagerat.

Mamman: Det är också min tro. Efter vårt sista möte med skolan, då vår dotters läkare medverkade så kändes det allt annat än så.

XRAY: Bra kämpat för din flicka!!! Heder åt dej och alla som kämpar för sina barn mot slöa oengagerade skolmänniskor!!

Mamman: Tack, vi sa till henne att vi ska göra allt vi kan. Sen kan vi inte göra mer och det har vi gjort. Jag sov inte en natt på ett halvår.

Eva Jonsson: vad hade du önskat att skolan skulle ha handlat för att få stopp på mobbingen?

Mamman: Vår dotter hade en önskan. Hon hade tilit kvar till en person och det sa vi på det allra sista mötet med nolltoleransgruppen. Vår önskan var att hon skulle fått prata med henne och fått stöd genom henne.

Dagen efter fick vi ett mail ifrån rekor Mona att det inte var aktuellt. Vi tror att det hade kunnat lösa många knutar.

Förälder: Hej! Starkt av er att berätta om mobbningen. Jag har själv erfarenheter men i en helt annan kommun. Jag skulle vilja veta hur din dotter mår idag, om du vill berätta. Kram!

Mamman: Hej!

Tack, jo det är så att hon fortfarande har samtalskontakt samt sjukgymnastik 2 ggr / vecka efter det som hänt i skolan. Tack vare den nya skolan är hon på god väg framåt =)

Anica: Vad säger mobbarnas föräldrar skulle jag vilja veta?

Mamman: När vi skrev till rektorn att vi kommer att byta skola så skrev klassläraren till föräldrarna enbart att vi skulle flytta. Det var ingen som pratade om anledningen trot att hon var långtidssjukskriven pga stressreaktion till följ av mobbing.

Jag mötte en förälder under sommaren som undrade varför vi hade flyttat. Så ingen har faktiskt sagt något.

En pappa: År 2007 började min son bli utsatt på Uslands skola. Det fortsatte i fyra år, tills vi flyttade. Samma sak där. Det ”fanns inga mobbare”.

Mamman: Ja, det är verkligen tragiskt =(

Lovis: Åsså vill dom ha mera lön! :( Om dom gör ett sånt skitdåligt jobb ska dom inte ha betalt!!! De e vi som betalar. Sparka allihp Eller hur?

Mamman: Det är tråkigt att barn ska kunna fara så illa, ja. Mitt Nytt har ju fått kontakt med flera familjer med liknande berättelser så det är oerhört tragiskt.

Dessy: Jag är rädd att min son mobbas. Var finns hjälp? Ingen verkar fatta

Mamman: Ta kontakt med läraren i första hand, tala om varför du tror det. Prata med ditt barn och lyssna och se om ditt barn förändras, blir mer introvert...

Du känner ditt barn bäst <3

Frågvis!: Jag har också haft flera barn på Usland och har bara gott att säga.

Mamman: Vad underbart! Så klart att det är så. Men det finns också annat och då är det viktigt att lyssna och finnas där.

Om detta hade gällt ditt barn, hur hade du reagerat?

En pappa: Hur har den här mediacirkusen påverkat din dotter? Tynger det henne eller lättar det på trycket?

Mamman: Vi har faktiskt hållit henne utanför detta helt. Hon vet att vi gör allt för att stötta henne, det räcker.

Då vi visste att det inte bara var vi som råkat illa ut så kändes det viktigt att berätta.

En dag kan hon få se inslagen om hon vill. Det viktigaste är att hon får lugn och ro.

Bo Lundgren: Hej! Vi vill alla bekämpa mobbing. Frågan ät hur många vuxna skolan har tillgång till – lärarna hinner inte se vad som händer. framför qllt utomhus, under skoldagen! Jag har själv jobbat som mellanstadielärare i 35 år och har en viss erfarenhet: Fler vuxna på skolan + en utarbetad mobbingplan är det som gäller!

Mamman: Självklart är det så Bo! Dock kan man tycka att när föräldrar gång på gång signalerar att barnet mår sämre och sämre och kan påvisa flertalet incidenter under mycket lång tid – då är skolan enligt lag skyldig att agera DIREKT!

Kristina: Starkt gjort av er och jag hoppas innerligt att hon får den hjälp hon behöver nu så att hon kan lägga det bakom sig. Känner så med er har själv vart en mamma som krigat för mitt barn och vi fick också tyvärr byta skola. Men efteråt fått rättelse så det lönar sig. Fast det är jobbigt och man lider så. Många många kramar till dig och dottern <3

Mamman: Tack. Om vi inte hade gjort allt, utan hon hade fått gå kvar så vet jag hur det kunde ha slutat.

Detta är det värsta jag någonsin drabbats av. Att se sitt barn må så dåligt och alla frågor utan svar...

Det värsta var nog när vi berättade för skolan / ledningen om hur utsatt hon blivit och fick ett mail att det var dags för skolan att sätta ner foten.

Vi vet idag att vi gjorde rätt. Men det kommer att ta många år innan hon är på fötter igen. Såren i själen kommer att ta tid att läka.

Bo Lundgren: Håller helt med!

Urban: Är inte det här typiskt bymentalitet? Alla känner alla. Alla håller varandra om ryggen. ”Mina barn och andras ungar?” Bra att du fick din dotter därifrån!

Mamman: Tack!

Mmmm

Rawhide: Kan man inte polisanmäla mobbarna?

Mamman: Jag tror inte på att polisanmäla om det inte absolut är nödvändigt. Det viktiga är att det finns lärare som kan hantera och lösa mobbingen så att alla lär sig hur man ska uppföra sig mot sina medmänniskor och inför framtiden som vuxen.

Ensomvet: Lärarna sitter i fikarummet och snackar skit. Dricker kaffe. På skolgårn är de Vilda Västern!!! Har sett de själv.

Mamman: Ok. Vi har stått vid skolan många raster också och då ser man mycket.

Anna mm: Jag har en dotter som har varit mobbad i tre år, och det händer fortfarande, den skola hon gick på först brydde sig inte alls.

Mamman: Det gör mig väldigt ledsen.

Prata, kämpa, stångas för ditt barn!

Om inte skolan lyssnar – anmäl till skolinspektionen!

Vi hade starkt stöd ifrån vår dotters läkare, polisen, socialtjänsten och BUP som sa att det var vår skyldighet att hålla vår dotter hemma om hon for illa och ingen gjorde någonting.

Hoppas det löser sig. Ring till BRIS vuxentelefon, det gjorde jag. Kram

Lasse: Såg att kommunchefen bad om ursäkt, är det värt nåt? tror du på den?

Mamman: Jag vet inte om hon hade sagt det om inte Mitt Nytt frågat.

Eva Jonsson: Trist och dåligt av rektor att inte lyssna på din dotters förslag på en lösning som hon hade genom att få prata med en stödperson som hon hade förtroende för. Det är viktigt att lyssna på barnens egna förslag. Det är att lära för livet..

Mamman: Ja, det hade hjälpt massor kan jag lova.

ARG: Tack för att du vågade tala om detta i TV, tror att vi är många som känner igen oss. Du vågade berätta och gav oss en röst. TACK!

Mamman: Tack. Jag kände det att om jag kan hjälpa någon annan så hjälper det mig och oss.

För oss är skadan redan skedd och nu kämpar vi med att få henne ”hel” igen.

Charles: Ingen ansvarig verkar ha ställt den viktigaste frågan, Men hur mår flickan idag?

Mamman: Hon har fortfarande svåra sömnsvårigheter och frågar mycket kring varför allt hände på Uslands skola. Hon gråter fortfarande ofta över att hon var tvungen att flytta och varför ingen gjorde något.

Hon går till psykolog och sjukgymnast för att läka sin sår i kropp och själ. Men vi ser ljust på framtiden då nya skolan är fantastisk och läraren likaså =D

Också mamma: Min dotter (6 år) är rädd och vill inte gå till förskolan. det är för bråkigt säger hon. En pojke slåss och skolan verkar inte få stopp på honom. Rektor och lärare har lovat att det ska bli bättre men inget händer. Min flicka, som vill lära sig saker törs inte gå dit. Vad ska jag göra, hjälp!

Mamman: Åhh så tragiskt. Om du pratat med lärare och rektor och inget gjorts då ska du anmäla det till Barn och elevombudsmannen.

Kämpa! Du känner ditt barn bäst!

Ring och prata med socialtjänsten, BUP, skolpsykolog?

Lycka till!

Jeppsson: Hur mår din dotter nu, var det svårt att byta skola?

Mamman: Hon mår bra och dåligt.

Det tog ett tag att komma på vilken skola som skulle kunna vara lämplig och till slut hittade vi en fantastisk efter att ha testat ett tag! Vi tror starkt och ljust på framtiden.

mamma -71: Vårt barn har trots funktionshinder det bra i skolan med mycket stöd, ville inge hopp och samtidigt visa mitt deltagande. Fruktansvärt detta, obegripligt för ett litet barn. Alltsstöd till er !!!

Mamman: Vad skönt att ditt barn har det bra =)

Tack för stödet!

ulf: Ni måste väl ha rätt till ett kraftigt skadestånd ? skolan bör hjälpa till med den saken !

Mamman: Har inte hunnit ens tänka tanken under denna cirkustur.

Men jag kan säga att detta har medfört fruktansvärda ekonomiska konsekvenser för oss, dubbla boenden samt en extremt hög bensinräkning. Men man gör ALLT för sitt barn.

Margit Möllenberg: Det känns fel att er dotter skulle behöva byta skola. När man är 9 år, har man ju trots allt etablerat kontakter med såväl barn som vuxna som betyder mycket för ens utveckling.

Mamman: Ja, det är VERKLIGEN FEL. Men vi ansåg att vi kom till en punkt där vi inte hade något val.

Vår dotter frågar flera ggr i veckan om varför vi var tvungen att flytta, för det ville vi ju inte egentligen.

Men ibland måste man rädda sitt liv.

Bo Lundgren: Ingen elev ska behöva vara RÄDD att gå till skolan, i så fall måste saken tas upp snabbt, inte efter en månad eller flera.

Mamman: PRECIS! Tack för din förståelse, det var det vi efterfrågade.

Spiderman: Varför sparkar man inte ut mobbarna ur skolan? De e dom som gjort fel. Dom ska bort!

Mamman: Jag anser att de behöver hjälp så att de inte fortsätter när de blir vuxna. Då blir det tokigt när skolan signalerar att inget har hänt.

Kristina: Fårstår din frustation när de inte lyssnar på en inom skolan fast man känner sitt barn bäst ändå så man vet när något är fel, och man ser hur de lider först i det tysta och sedan när de vågar berätta inte får respons direkt från skolan. Det är skrämmande att det idag fortfarande förekommer. Känner mycket mycket starkt med er. Kram Kristina

Mamman: Tack, jag håller med. Kram

Moderator: Många frågor väntar på ett svar men tiden börjar ta slut och vi fortsätter cirka 10 minuter till.

R..: Ni som säger att ni har haft flera barn på skolan och de har haft det bra osv.. Självklart så är det väl bra så länge man inte själv är utsatt för mobbing.Det är inte förräns man råkar ut för situationen som det märks. Jag har själv varit utsatt för mobbing och många föräldrar tänker de bästa om sina barn och vill inte erkänna att det faktiskt kan vara så att just deras barn mobbar. Man blundar för det hela... vem vill att ens barn ska mobba andra? Om alla vuxna kunde sluta blunda för såna här situationer och våga ta till sig att det faktiskt har hänt ngt? Att ett barn mobbar andra barn beror ju på ngt.. oftast är det i föräldrarna som är förebilder det brister i,, Kanske därför det är så svårt för föräldrarna att erkänna att deras barn inte är helt perfekt?

Mamman: Tack! Precis så tänker jag också. Alla som säger att detta är överdrivet och aldrig hänt – tänk dig in i situationen att detta hänt ditt barn. Skulle DU rycka på axlarna då?

Mamma och moror: : Det finns så många människor i detta land som inte förstår hur illa man gör en annan människa när man utsätter dem för mobbing. Jag vet själv då jag blivit utsatt i vuxen ålder, en hel avdelning på mitt jobb kränkte mig under 3 år. Jag vill att ni på alla tänkbara sätt försöker att intala er dotter att ”felet” inte är hennes. Hennes kamrater och framför allt skolpersonalen är de som burit sig mest illa åt. Om man fick önska något så är det att personalstyrkan på denna enhet skulle omplaceras så att arbetsgruppen skulle förändras. Krama er dotter och tala om att det är inte hennes fel. Kram Barbro

Mamman: Tack, vi pratar och berättar hela tiden om att hon gjorde rätt som berättade och att vi finns och att skolan gjort fel som inte lyssnade på henne. Hon har MYCKET låg självkänsla idag och kämpar och kämpar. Men hon har oss och många nya fina vänner.

SIVan: Jag har själv erfarenhet av barn som utsatts för mobbing på denna skola. Nu var det många år sen. Jobbade även de åren med just mobbingfrågor. Mitt råd är att det sitter i väggarna där mobbing finns. Att det ända man kan göra är att flytta som mobbingoffer.....Ni flyttade ju oxå har du samma åsikt som mig att det enda är att flytta....Hur är det för ditt barn idag. Tror du att Ni kommer få upprättelse nån gång? Kram till Er

Mamman: Tack för att du berättar.

Vi hade gjort allt och när skolan kämpade emot oss istället för att hjälpa vår dotter så fanns det bara en möjlighet – att flytta.

Upprättelse? Om de som svikit kunde tala om för vår dotter varför så skulle hon få ett svar som vi inte kan ge.

Bo Lundgren: Återkommer till ”vuxentätheten” inom skolvärlden – det behövs fler vuxna som iakttar och rapporterar (behöver inte vara lärare). Tyvärr finns det ju numera mycket litet pengqr till verksamheten – eller inga.

Mamman: Ja, Bo, det tror jag på! Jag tänker att det finns många pensionärer som skulle kunna bidra!

Sanna: Alla bara byter och byter skola och friskolor finns i massor. Stanna och förändra tillsammas istället det ä väl bättre?!?! Alla som orkar bara flyttar.

Mamman: Tack, det tror jag också. Tillsammans kan vi förändra!

Bo Lundgren: Till mamman! Bra idé det där med pensionärer...men det måste vara lämpliga personer!

Mamman: Självklart!

Moderator: Nu stänger vi för ikväll och tackar alla för era inlägg.