Foto: TT

Därför firar vi trettondagen

Uppdaterad
Publicerad

Trettondagen eller trettondedag jul var från början den dag då Jesus födelse firades.

I fornkyrkan firades 6 januari till minne av Jesus uppenbarelse eller som det heter på grekiska – epifania. Under firandet fanns en rad olika skeenden med: Jesus födelse, de tre vise männens besök, dopet i floden Jordan och miraklet vid bröllopet i Kaanan.

Romarna flyttade julafton

Men på 300-talet blev kristendomen statsreligion i Romarriket och romarna valde att istället att fira 25 december som Jesus födelsedag. Epifaniafirandet försvann då i den västliga kristenheten men högtidlighållandet av att de tre vise männen kom till Jesus fortsatte. I Norge heter det Heilage tre kongar.

Astrologer eller kungar

De vise männens besök hos Jesus finns beskrivet i Matteusevangeliet. Att de skulle ha varit tre finns det faktiskt inget stöd för i bibeln men man har antagit det eftersom tre gåvor räknas upp; guld, rökelse och myrra. Det tvistas också om hurvida de var heliga kungar eller astrologer.

Firas fortfarande

Epifania firas fortfarande inom den ortodoxa kyrkan. De flesta ortodoxa kallar firandet för Teofania och firar den 19 januari eftersom de följer den julianska kalendern.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.