Den 14 maj är det 85 år sedan militären sköt skarpt mot demonstranter i Lunde i Ådalen. Fem människor dödades och fem skadades svårt vid tragedin som gav eko över hela landet och ut i Europa.
Ett monument skapat av konstnären Lenny Clarhäll avtäcktes på platsen i samband med 50-årsminnet av händelsen 1981. Men KG Wästerlund, född i Lunde och uppväxt med berättelserna om tragedin, har ett alldeles eget monument.
När vi kommer fram till Lunde står den redan där på plats, alldeles intill det officiella monumentet: en dörr med ett rejält och väl synligt hål alldeles intill handtaget.
Bubblande vrede
– Den här dörren har suttit i det röda huset här bakom mig där familjen Degerman bodde med sina barn, berättar KG Wästerlund.
Vreden bubblade under ytan i Ådalen i maj 1931. Hot om lönesänkningar inom industrierna ledde till strejker och sympatistrejker; arbetsgivarna svarade med att kalla in strejkbrytare söderifrån som anlände till Ådalen för att börja lasta ångaren Milos med pappersmassa från fabriken i Sandviken den 13 maj.
Dagen efter marscherade tusentals demonstrerande och rasande arbetare från Frånö Folkets hus mot Lunde, där utposterad militär från Sollefteå väntade för att förhindra en sammanstötning med strejkbrytarna som inkvarterats i Lunde.
Öppnade eld
När tåget inte stannade på halt öppnade soldaterna eld in i folkmassan.
Kulor ven åt alla håll; bland annat rakt genom väggen under fönstren på andra våningen i det stora röda huset som står närmast monumentet – och rakt in i lägenheten där familjen Degerman då bodde.
I en av dörrarna i lägenheten gick kulan in, voltade och gav det stora hål som syns tydligt.
– Det här är en innderdörr som satt i andra änden av huset. Så att kulan gick rakt igenom rummet, berättar KG Wästerlund.
SVT: Och det var folk i huset?
– Ja, flickan Kerstin stod på en pall och tittade ut, för det hände ju så mycket här utanför. Så hon hade en mjölkpall som hon stod på och tittade över fönsterkarmen på vad som hände här ute.
– Hon klarade sig, hon blev inte träffad. Men hennes mamma Betty har berättat för mig att det var så nära att flickan blivit träffad att när man sköt genom huset, och det är ju ett timmerhus, så fastnade träflisorna nästan i stjärten på henne. Så sa Betty Degerman, ordagrant, försäkrar KG Wästerlund.
Minnesmärke
Sexåriga Kerstin klarade sig. Men kulan slog alltså in i dörren i andra änden av rummet.
Och 85 år efter tragedin där vrede, fasa, panik, kaos och förtvivan slutade med att fem unga människor miste livet är dörren med kulhålet ett minnesmärke i sig av en händelse som skakade om Sverige och förändrade samhället i grunden.
SVT: Hur kom du över dörrarna?
– Jag köpte huset utan medvetenhet om att dörrarna hade ett sådant affektionsvärde. Jag visste inte det då. Sedan började vi titta på huset och helrenovera det, och då kom dörrarna fram. Och så hittade vi skotthålet.
SVT: Och kulorna, vart tog de vägen?
– Ja, man hade utredning efter det här och man tog tillvara på allt material som fanns. Det ligger nog arkiverat nånstans, utan att jag vet var.
Dörrarna, ja. Egentligen är de tre. De andra två har KG i garaget.
De är ursprungligen glasade på Sandö glasbruk, grundat i mitten av 1700-talet och nedlagt i slutet av 1920-talet. Rariteter i dubbel bemärkelse alltså.
Svag respons
Men det är inte många som känner till historien om kulhålet i dörren i dag. Och responsen från dem som nog borde ha ett historiskt intresse av dem, har till KG stora förvåning och besvikelse hittills varit ljummen.
– Folk som var äldre och som bodde här visste att det fanns en dörr som var genomskjuten. Men ingen hade gjort nåt åt det hela. Jag har även erbjudit Kramfors kommun att köpa det här, men ingen har reagerat, berättar KG Wästerlund.
Vänt sig till LO
Han har också vänt sig till Landsorganisationen, LO, med hopp om att där skulle finnas en vilja att bevara en ytterst konkret historiedokumentation.
– De har större nytta av den här än vad jag har så att säga. Men jag har fått ett svar; ”Nja, vi återkommer på telefon”. Och det är 20 år sedan.