Är det rätt att ge sprutor till narkomaner – eller får det fler att börja med droger?
Trots att det är 30 år sedan det första sprututbytet startade i Lund, är frågan fortfarande kontroversiell. Då var rädslan för en epedemi av hiv och aids. Hiv-risken finns fortfarande kvar och hälften av de som injicerar droger drabbas av leversjukdomen hepatit C.
Risk för levercancer
– Med tiden kan man utveckla skrumplever, vilket innebär en förhöjd risk för levercancer, säger smittskyddsläkare Hans Boman.
Trots den minskade risken för smittspridning stöter sprututbytet på kraftigt motstånd.
– Missbruksproblematiken är större än smittfrågan i det här fallet. Jag är väldigt skeptisk till att man ska tillhandahålla verktyg för olaglig verksamhet, säger Patrik Stevard (M), regionråd i Gävleborg.
Stort ifrågasättande i norr
Ifrågasättandet har varit stort särskilt i norr. Så sent som i fjol fanns det sprututbyte på flera håll i södra Sverige – men inget i de sex nordligaste regionerna och landstingen.
Allt fler på gång
I år skiftar kartan färg. Piteå i Norrbotten var först med att öppna i Norrland, tätt följt av Västerbotten.
I Jämtland ska utbytesprogram starta. I Västernorrland, Dalarna och nu även i Gävleborg pågår utredningar.
Två månader har gått sedan mottagningen öppnade i Umeå:
– Fler och fler hittar hit och hittills har vi skrivit in 20 personer, berättar Gunilla Persson, överläkare på infektion.
Hjälp att få rätt hjälp
Precis som på mottagningen i Piteå har det i början varit fler män än kvinnor som kommit. Det är inte bara sprututbyte som erbjuds.
– Det som gör det här bra är att de här personerna får kontakt med vården. Det finns en möjlighet för dem att komma ur sitt missbruk via sprutbytet för att vi kan slussa dem vidare till rätt instans, säger Gunilla Persson.
Enligt Folkhälsomyndighetens uppskattning finns det ungefär 200 sprutnarkomaner i Västerbotten.
– Eftersom vi är ett stort län, kan det vara svårt att nå alla. På sikt tänker vi öppna filialer i andra delar av länet, säger Gunilla Persson.