Gå direkt till textinnehållet
Personer tar prover av fibersörja vid sanering i Essvik

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I samband med testet i Essvik av en ny saneringsmetod för att hantera utsläpp efter gamla massafabriker togs mängder med prover av fibersörjan som hämtades upp. Foto: Pierre Ragnehag/SVT

Fiberbankarna i havet ska bort – men lättare sagt än gjort

Publicerad

Runt 400 000 kubikmeter fibersörja döljer sig i viken – skapad genom decennier av utsläpp från den gamla massafabriken i Essvik. En bank mättad av tungmetaller och miljögifter. Vad är det för gifter och hur hamnade allt i havet? Och varför så stora problem just här?

60 år av massatillverkning vid sulfitfabriken i Essvik har lämnat efter sig ett rejält problem till eftervärlden – men Essvik är långt ifrån det enda stället längs Norrlandskusten.

Men hur hamnade allt gift på havsbotten? Och varför är just Västernorrland så hårt drabbat?

Det handlar om en lång industrihistoria som skapade jobb och gav välstånd men lämnade efter en dyr nota och ett svårhanterligt miljöproblem till eftervärlden.

Det här är giftresterna från fabrikerna

I sulfitmassafabrikerna används granved som kokades med hjälp svaveldioxid och sulfit/bisulfitlösning – för att få bort vedens naturliga lim, ligninet.
Restprodukt; Kisaska : innehåller extremt höga halter av arsenik, bly, koppar och kadmium.

Den giftiga askan användes som markutfyllnad och spreds även på järnvägsvallar för ogräsbekämpning.

Kvicksilver höll fabrikernas vattenrör fria från mikroorganismer, och ingick i processen för att göra klorgas som blekte massan.
Bakterier i de syrefria bankarna kan ombilda kvicksilver till extremt giftigt metylkvicksilver.

DDT: bekämpningsmedel för trädplantor, och kemikalierna
HCH/ HCB mot skadeinsekter och svampangrepp.

Klorfenol: svampangrepp på virke.
Arsenik, koppar och krom : rötskydd.

Dioxiner: en bieffekt när pappersmassan blektes av klorgas. Extremt starkt miljögift.

PCB, polyklorerade bifenyler: isoleringsvätska i tung elektrisk utrustning, samt i hydralolja och fogmassor.

Metangas – aggressiv växthusgas, bildas av mikroorganismer som lever av träfibrer i bankarna.

De här olika gifterna kan orsaka cancer, skada immunförsvaret och reproduktionssystemet, skada hjärnutvecklingen hos barn, ge leverskador och ge rubbningar i hormonsystemet.

Källor: Länstyrelsen, SGI, SGU, Wikipedia,

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.