Företrädare för sju hälsocentraler i Västernorrland har svarat och samtliga upplever att de får ta hand om patienter som borde vårdas inom specialistvården. Och specialistvården upplever det motsatta: att de får vårda patienter som hör hemma i primärvården.

I enkätsvaren framkommer en enig bild hos de svarande om bristen på samverkan mellan de två vårdnivåerna.

”Patienter bollas fram och tillbaka och hamnar mellan stolarna”, svarar en företrädare för en hälsocentral.

”Mycket dåligt samarbete”

5 av 7 vårdcentraler i länet som svarat på enkäten beskriver att de upplever en ökning av patienter som söker vård för psykisk ohälsa de senaste åren.

6 av 7 tycker att samarbetet mellan primärvård o specialistpsykiatri fungerar dåligt eller mycket dåligt.

5 av 7 tycker att det skett en försämring i samarbetet de senaste åren.

”Vi är inte överens om vem som skall göra vad samt bedömning av graden av psykisk ohälsa. Samverkansdokument finns men tolkas olika.”, lyder ett av svaren i enkäten

Patienter i kläm mellan vårdnivåer

I svaren framkommer att patienter med medelsvår och svår problematik hänvisas till primärvården och att det leder till ”mänskligt lidande”.

”Vi får ägna tid att slåss för våra patienter”.

Mycket administration

Det framkommer en bild av en administrativ karusell där remisser skickas fram och tillbaka mellan primärvård och specialistvård.

”Får tillbaka remiss med förtryckt svar. Inget kommentar varför remissen nekats.”  

Eniga om en sak

Men inom specialistvården har man en annan uppfattning. Enkäten visar att vårdnivåerna tycks eniga om en enda sak: att samarbetet fungerar dåligt, eller till och med mycket dåligt. Men där upphör samstämmigheten.

”Primärvården saknar kompetens och kapacitet för att kunna erbjuda vård och behandling för barn, unga och vuxna med lindrig-måttlig psykisk ohälsa”, svarar en företrädare för specialistpsykiatrin.

Olika referensramar

I enkätsvaren framgår att det finns en otydlighet om gränsdragningarna och att det drabbar patienterna. Svaren från specialistpsykiatrin visar att man visserligen blivit mer restriktiv med vilka patienter man tar emot.

Men uppfattningen är att primärvården ska ta ett större ansvar.

”Primärvården har inte byggt upp ett utbud av behandlingar, stödjande insatser eller psykopedagogiska insatser, så man vet inte vad man ska erbjuda personer med psykisk ohälsa utöver sjukskrivningar och antidepressiva läkemedel. Vi gör bedömningar utifrån olika referensramar ”

”Brist på kompetens och kapacitet inom primärvården avseende behandling av psykisk ohälsa, gör att många ärenden hamnar inom specialistpsykiatrin i onödan.”