Sämre beredskap mot oljeolyckor

Uppdaterad
Publicerad

Kustbevakningens besparingar leder till försämrad beredskap mot oljeutsläpp. Sverige kan inte längre leva upp till internationella mål att bekämpa oljeutsläpp innan de når land.

Utsläppet av olja i Tunadalshamnen 2008 ledde till en kostnad för Sundsvalls kommun på två miljoner kronor. Nu växer oron att samhällets beredskap mot oljeolyckor till havs kommer att försämras.

Sämre oljeberedskap till havs

Bakgrunden är Kustbevakningens sparpaket på 133 miljoner kronor vilket innebär att 125 tjänster ska bort. Bland annat blir det en försämring av Sveriges oljeberedskap till havs.

Kustbevakningen i Västernorrland

– Vi har internationella mål att uppfylla och tyvärr innebär det här en motgång för miljöarbetet till havs, säger Jessica Hjerpe Olausson vid Hav och vattenmyndigheten.

I sin egen konsekvensanalys har Kustbevakningen pekat på en rad negativa konsekvenser av de besparingar man är ålagd.

Minskad miljöövervakning

Besparingarna slår främst mot den operativa verksamheten, det vill säga jobbet till sjöss. Siffrorna är generella för riket men sannolikt allvarligare längs Norrlandskusten som fått bära en proportionerligt större del av sparpaketet jämfört med andra delar av landet. Kuststationerna i Örnsköldsvik och Hudiksvall läggs ned samtidigt som verksamheten i Härnösand bantas.

Så här beskriver Kustbevakningen själv hur beredskap och övervakning förändras:

* Oljeutsläpp – klarar inte längre målet att till sjöss bekämpa utsläpp upp till 10.000 ton.

* Sjöräddningsinsatser minskar, men oklart hur mycket.

* Sjöfylleriövervakning -  minskar med 90 procent

* Sjösäkerhetstillsyn – upphör helt

* Miljöövervakning -  minskar med 30 till 40 procent

* Fiskeriövervakning – minskar med 30 till 40 procent.

* Gränskontroll – minskar med 30 till 40 procent.

”Allvarlig situation”

Riksdagsledamoten Eva Sonidsson (S) från Örnsköldsvik tillhör de som är kritisk mot sparkraven. Hon sitter i Kustbevakningens insynsråd och har ställt en fråga till försvarsminister Karin Enström (M) i riksdagen.

– Det är en allvarlig situation att såväl sjöräddning som beredskap mot utsläpp försämras och jag hoppas verkligen att regeringen ser till att ta fram de pengar som krävs. Vi kan inte ha en situation där Sverige minskar sin förmåga att hantera ett allvarligt hot mot miljön, säger hon till Mittnytt.

Östersjöstaterna har en gemensam överenskommelse att bekämpa oljeutsläpp på upp till 10.000 ton till havs, ett mål som Kustbevakningen inte säger sig kunna leva upp till. Det ökar också oron bland kustkommunerna.

Kompetens och resurser

– Risken ökar att oljan når land. Kan man inte begränsa utsläppet till havs når oljan förr eller senare land med de kostnader det innebär och de skador det orsakar på miljö och naturvärden. Det är givetvis inte bra, säger Tommy Forberg, räddningschef i Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner.

– Dessutom ser vi ett värde att ha tillgång till Kustbevakningens resurser och kompetens att bekämpa oljeutsläpp i exempelvis hamnar. Det är inte bra om den möjligheten försämras i framtiden, säger Forsberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kustbevakningen i Västernorrland

Mer i ämnet