Mattias Andersson vid Medelpads räddningstjänstförbund är en av två utredare som nu sammanställt en rapport efter dödsbranden i Ånge, i november 2021. Här framgår att den lägenhet där branden startade varit föremål för tidigare brandincidenter och att samhället sedan tidigare varit medveten om ett riskbeteende på adressen. Det här är inte unikt.

På drygt ett år har fyra dödsbränder inträffat i Västernorrland där samhället redan tidigare flaggat för risker för brandrelaterade incidenter, men inte agerat. Det framgår i den olycksutredning som Medelpads räddningstjänstförbund nu presenterar.

”Hur länge ska vi acceptera att samhället vet om brister men inte har tillräcklig möjlighet att agera när det finns uppenbara behov?” skriver Mattias Andersson och Thomas Hansson, i rapporten.

Ser ett mönster

Till den lägenhet i Ånge där branden startade har räddningstjänsten larmats redan två gånger tidigare. Utöver det har också privatpersoner ingripit och förhindrat brand. Flera orosanmälningar har ämnats till socialtjänsten som beskrivit det riskbeteende man sett innan händelsen.

– Man ser tydligt mönster vid många bränder runt om i Sverige, där samma kategori människor drabbas, där det finns vetskap om en problematik redan innan hos myndigheter i samhället – så även här, säger Mattias Andersson.

Han hoppas nu belysa problematiken.

– Rutiner för att hantera och agera vid liknande händelser behöver tas fram. Det regelverk som finns i dag är uppenbarligen inte tillförlitligt då dödsbränder fortsätter ske med samhällets vetskap om problemet.

Personanpassat brandskydd

Mattias Andersson menar att bränderna i samtliga fall hade kunnat undvikas med enkla medel genom till exempel personanpassat brandskydd. Det kan handla om spisvakt, portabla sprinklers och automatiska brandlarm.