Psykologen Lisa Clefberg rekommenderar utomstående hjälp

”Inte förvånande att Timråtjejerna mår dåligt”

Publicerad

Traumatiska händelser kan påverka livet under lång tid, då kan man behöva hjälp med bearbetning, säger psykologen Lisa Clefberg.

Lisa Clefberg är psykolog med inriktning på bland annat trauman och stressrelaterad hälsa. När hon hör om Timråsystrarnas berättelse efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm blir hon inte förvånad över deras reaktioner.

– Det är individuellt hur lång tid man kan behöva behandling, men har man väl utvecklat posttraumatisk stress är det bäst att ta professionell hjälp för att komma ur det. Det finns flera typer av samtalsterapi som är effektiva, och i vissa fall kanske en läkare bedömer att man även behöver ta hjälp av mediciner, säger Lisa Clefberg.

Medicin eller samtal

Hon menar att det också är bra att prata med anhöriga eller andra som drabbats av samma händelse, men om man pratar för mycket med andra drabbade kan det bli att man fastnar i det.

– Det är individuellt hur lång tid man kan behöva behandling men det behövs för att komma ur det. Vissa behöver mediciner, andra samtal säger Lisa Clefberg.

Ondskan är värst

Det var många, många fler människor än de skadade och dödas anhöriga som påverkades när terroristen körde en lastbil rakt genom folkhavet på Drottninggatan i Stockholm. Vittnen, människor i närheten, trafikanter som fastnade i trafiken osv.

– Det är stor skillnad på reaktionerna som är resultatet av ondska och naturkatastrofer, enligt Lisa Clefberg.

När det handlar om ondska kan ältandet ta sig helt andra proportioner. De drabbade vrider och vänder på frågor som varför det skedde, hur det skulle ha kunnat undvikas och vad som behövs för att förebygga liknande händelser i framtiden.

– Det är inte ovanligt att det till slut handlar om fråga om skuld, säger Lisa Clefberg.

Posttraumatisk stress

Det är vanligast att reaktionerna på ett trauma dyker upp inom de två första veckorna, men inte ovanligt att det dröjer upp till en månad efter händelsen. Studier av tidigare terroristattacker visar att omkring 20 procent av de drabbade utvecklar posttraumatisk stress.

– Det är färre än man kan tro, säger Lisa Clefberg.

Bättre förberedda

Vi har ju i vår närhet upplevt flera stora traumatiska händelser, som exempelvis Estonia och Utöya. Det har lett till att det i Sverige idag finns några centrum som är specialiserade på behandling av posttraumatisk stress.

– Även om inte den kompetensen alltid finns inom sjukvården i allmänhet finns det bra information och forskning att tillgå och det finns specialiserade enheter att vända sig till, säger Lisa Clefberg.

Information om kriterierna för PTSD: 

Visa

Symtomen delas in i 4 kategorier:

  1. Återupplevanden, t ex påträngande minnesbilder, mardrömmar, flashbacks
  2. Undvikande av sådant som kan påminna om händelsen, t ex genom att inte vilja prata om det som skett eller genom att man försöker undvika tankar, minnen, känslor.
  3. Negativa förändringar i tankar och sinnesstämning, t ex genom svårigheter att minnas viktiga aspekter på det som hänt, känslor av skuld och skam, depression.
  4. Överspändhet, t ex genom koncentrationssvårigheter, utbrott av ilska, sömnstörning, vårdslöst och självdestruktivt beteende

Källa: Lisa Clefberg

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer