Härnösands stift har landets högsta prästlöner

Högsta lönerna i landet

Uppdaterad
Publicerad

Kyrkoherdarna i Härnösands stift har mest betalt i landet och mest betalt har Tor Frylmark i domkyrkoförsamlingen i Härnösand. Lön: 69 200 kronor i månaden plus 3 200 i prostarvode.

Av de 15 kyrkoherdar som tjänar bäst i landet är åtta från Härnösands stift. Stiftet är en ”hot-spot” när det gäller höga prästlöner i landet visar en sammanställning som gjorts av Kyrkans tidning. I framför allt Västernorrland finns landets bäst betalda präster.

Kritisk arbetsgivare

Tommy Andersson är kritisk till prästlönerna i stiftet. Han sitter i kyrkorådet i Tuna församling i Matfors och har dessutom uppdrag i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

– Det här är inte alls bra. Församlingarna har det knapert och samtidigt går allt mer pengar till prästlöner. Prästfacket har varit framgångsrikt och församlingarna alltför generösa, säger han till Mittnytt.

Bror Holm, prästfacket:

– Det får stå får arbetsgivarna. Villkoren och lönenivån är ett resultat av förhandlingar och jag förmodar att arbetsgivaren ändå är nöjda med det arbete vi utför, säger han.

Mittnytt: Du tjänar själv 64 600 kronor, tycker du att det är rimligt:

– Ja, det är min arbetsgivare som trots allt gjort bedömningen att det är en rimlig nivå och jag är den som jobbat längst som kyrkoherde i stiftet. Jag betraktar det som min slutlön.

Hela listan

Det här är stiftets bäst betalda präster. Alla tillhör det 15 bäst betalda i landet:

* Tor Frylmark, domprost i Härnösand. 69 200 kronor plus prostarvode 3 181.

* Peter Persman, Själevad, 66 800 kronor.

* Bror Holm, Selånger, 64 600 kronor.

* Nils-Erik Nilsson, Ådalsliden,  64 596 kronor.

* Stefan Andersson, Sundsvall, 64 500 kronor.

* Anna Maria Lrsason, Alnö, 64 100 kronor.

* Olof Lönneborg, Njurunda, 64 100 kronor.

* Sten Bylin, Grundsunda, 64 000 kronor.

Starkt fack – svaga församlingar

Genomsnittslönen för en kyrkoherde i Härnösands stift är 55 000 kronor. Den högre nivån jämfört med övriga landet sattes på 90-talet när stiftet hade svårt att rekrytera präster. Särskilt i glesbygdsförsamlingarna gapade predikstolarna tomma.

Stiftet genomförde i den situationen en generell lönehöjning på 25 till 30 procent och det löste också prästbristen. Men lönenivåerna hänger kvar och har dessutom följts av löneglidning. Prästfacket i stiftet betraktas dessutom som starkt med starka förhandlare, det medger också arbetsgivarna:

– I kombination med att många församlingar är små och svaga. Generellt sätt är prästlönerna i stiftet helt enkelt för höga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.