Vilka förhoppningar kan knytas till landsbygdskommitténs slutsatser? Vilka blir vinnare – och vilka blir förlorare?

Finns framtiden för landsbygden?

Uppdaterad
Publicerad

Man har tittat 40 år bakåt – och ska presentera en plan som sträcker sig 30 år framåt. Efter långt utredande är nu den stora utredningen om landsbygdens framtid klar. Vilka blir vinnare – och vilka blir förlorare?

Sedan sommaren 2015 har den sk Landsbygdskommittén utrett frågan om hur en framtida politik för den svenska lands- och glesbygden ska utformas.  Nu är utredningen klar och på onsdagen överlämnas den till Sven-Erik Bucht (S), regeringens landsbygdsminister.

Kommittén består av representanter från samtliga riksdagspartier.

Utredningen väntas komma med förslag som bland annat rör utflyttning av statliga myndigheter från storstäderna, bredbandsutbyggnad och möjligheter till högre utbildning även för de som väljer att inte söka sig till storstäderna.

Staliga jobb har försvunnit från glesbygden

Frågan är även hur utredningen kommer att tackla frågan om flykten av statliga jobb från lands- och glesbygden. 

Ett av de senare exemplen är förslaget från Skatteverket att flytta tjänster från kontoret från Sollefteå.  Flera kommunalråd i länet har tidigare agerat för få landsbygdsministern att sätta stopp för statens flytt landsbygden. Utredningar har ju visat att staten i högre grad än det privata näringslivet har valt att centralisera till de större städerna.

Utvecklingen de senaste 40 åren

Uppdraget har varit att försöka skissa på hur utvecklingen kan se ut för landsbygden ända fram till 2050. Kommittén har tagit avstamp i de förändringar som skett de senaste 40 åren och hur den förda politiken påverkat utvecklingen.

Nu ska man lämna förslag på det som kallas en ”sammanhållen politik för en hållbar utveckling i Sveriges landsbygder” – enkelt uttryckt, hur framtidens landsbygdspolitik konkret ska utformas.

Vad ska staten göra?

Kommittén ska även peka ut förslag som anses viktiga för landsbygdens utveckling och hur de statliga åtgärderna ska utformas.

Det har tidigare kommit delbetänkanden, alltså delförslag, där man pekat på vissa förutsättningar och behov, som att företag och hushåll i hela Sverige måste ha bra mobiltäckning och bredband. och att hela befolkningen ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025.

Kommittén menar även att de som vill bo kvar på landsbygden måste kunna skaffa sig en högre utbildning utan att flytta. Flexibla utbildningslösningar måste finnas där universitet och högskolor samarbetar med regionala och lokala instanser.

Fördelning mellan stad och land

Skatteutjämningssystemets utformning kommer troligen också att beröras i utredningens förslag, men samtidigt har Sven-Erik Bucht (S) i flera intervjuer den senaste tiden varit noga med att slå fast att han tycker att systemet är bra och har signalerat att det fortsatt ska vara en grundbult i för att jämna ut förutsättningarna mellan landets kommuner. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.