Polisen i Västernorrland ser en stor tillströmning av ärenden som rör anonyma hot på nätet. Enligt förundersökningsledare Henrik Blusi är det vanligast med anmälningar om hot och trakasserier som framförs via appar som Snapchat, facebook och instagram. Men även via sms.
LÄS MER Ung flicka fick hot via Snapchat
– Det växer, både mot vuxna och barn. Det handlar om grooming, ekonomisk brottslighet, hot och trakasserier. Det blir också mer och mer avancerat och metoderna förfinade, säger Christina Björk som är utredare hos polisen.
Hot om nakenbilder
För att ta några exempel. I ett ärende har en fjortonårig flicka fått hot via Snapchat. ”Skicka nakenbilder på dig själv till mig, jag har bilder på dig naken som jag kommer att lägga ut annars”.
En trettonårig flicka mottog följande snap nyligen: ”Om du inte skickar nakenbild kommer jag döda din mamma och pappa”.
En 30-årig man har polisanmält ett inlägg på Instagram där han förlöjligas ”X har en så liten skabbsnopp”.
Servrar utomlands
Utredningarna är ofta tidsödande. Och det kan vara svårt att få ut uppgifter från företagen bakom apparna.
– Ofta ligger servrarna utomlands och då är det deras lagstiftning som också ska tas i beaktande för att få ut uppgifterna, säger förundersökningsledare Henrik Blusi hos Sundsvallspolisen.
Han uppmanar föräldrar att ha koll på vad barnen skriver, vilka medier de använder och att visa intresse.
– Ha en dialog med era barn. Låt dem inte bara gömma sig på rummet med sin mobiltelefon och chatta med varandra. Men det är jättesvårt. Samtidigt vill man inte kränka barnen och bryta någon form av förtroende.
SVT: Ska man kolla mobilen?
– Jag vet faktiskt inte. Det får nog varje människa avgöra själv.
LÄS MER Förbjuder mobiler i omklädningsrum
Tips från polisen
Henrik Blusi uppmanar den som är drabbad att göra en polisanmälan. Även om man inte vet vem som är avsändare.
– Vi vill att den som upplever att den blivit utsatt för brott tar en skärmdump. Vi kan se tidpunkt, forum och då har vi en möjlighet att titta vidare på det. Och vi kan gå till åklagare och begära ut uppgifter, ibland från ett annat land, säger Henrik Blusi.
Gömmer sig bakom alias
Polisen ser också att påhoppen ofta är grova när avsändaren är anonym.
– Man kan gömma sig där och ha olika alias när man uttalar hot och förtal. Man säger saker som man kanske inte hade sagt om man hade stått öga mot öga. Man kanske också hasplar ur sig saker i vredesmod utan att man hunnit tänka efter.