Foto: Rogert Svanedal

Rostig räls orsakade olycka

Uppdaterad
Publicerad

Vatten, smuts och föroreningar i kombination med nötning skadade rälsen i Stöde. Det ledde enligt Trafikverket till tågurspårningen i december.

En tidig morgon, den 3 december 2012, spårade SJ:s nattåg från Stockholm till Storlien ur i Stöde. De två sista vagnarna lämnade spåret helt och en av dem blev stående och lutade mot en kontaktledningsstolpe. En person skadades allvarligt och flera andra passagerare fick lindrigare skador.

I dag kom Trafikverkets utredning, som visar att rälsen i en plankorsning nära stationen var kraftigt söndersliten. I övergången slits rälsen mekaniskt av till exempel plogfordon samtidigt som vatten, smuts och föroreningar ligger kvar kring rälssidan. Sammantaget har det medfört att rälsen utmattats av nötning och korrosion.

Tågurspårning i Stöde

Mittnytt: Utmattningen och korrosionsskadorna på rälsen gick inte att se vid vanliga inspektioner, skriver ni i er rapport. Varför kunde man inte se dessa?

– Nej, det är lite besvärligt när man får korrosion i rälsfoten, under rälsen. Med de metoder man har i dag är det besvärligt att se att det har börjat på det viset. Man får lite konstiga svar då, säger Mats Fhanér, utredare på Trafikverket.

Mittnytt: Ni ska vidta åtgärder nu. Vad betyder det?

– Det finns en ny standard framtagen för hur man ska besikta alla plankorsningar, oavsett typ, i Sverige, under en längre period. Problemet som finns i plankorsningar har man identifierat tidigare och från och med den 1 januari i år har man ett gediget program för att ta itu med den här besiktningen, säger Mats Fhanér.

Mittnytt:  Den här olyckan hade inträffat förr eller senare, skriver ni.

– Ja, den hade inträffat men när är svårt att säga. Men den inträffade nu, under de förhållanden som rådde just då, säger Mats Fhanér.

Mittnytt: Var det en kombination av kylan och korrosionsskadorna?

– Nej man kan inte säga att kylan direkt påverkade det här, utan, efter att vagnen hade spårat ur, det var då vi fick se följderna av kylan. Det vill säga att rälsen styckades upp i mindre bitar, säger Mats Fhanér.

Mittnytt: För att klargöra det ni skiver i rapporten. Rälstypen som inköptes från 1985 och framåt har varit ersatt med en nyanläggning och bättre sort. Men det finns fortfarande ställen kvar på spåret där den äldre sorten finns kvar. Kan det ha orsakat olyckan?

– Nej, det törs jag inte påstå. Utan, oavsett vilken rälstyp som hade legat där under de där förhållandena, hade den fått de här korrosionsutmattningarna, avslutar han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tågurspårning i Stöde

Mer i ämnet