Rysk aluminiumjätte under press

Uppdaterad
Publicerad

SUNDSVALL Aluminiumsmältverket Kubals ägare, den ryska aluminiumjätten Rusal, har fortsatta problem med sin ekonomi. Den globala finanskrisen och bilindustrins stora svårigheter har lett till att både efterfrågan och pris på aluminium sjunkit dramatiskt. Rusal är svårt tyngt av skulder och har uppenbara ekonomiska problem.

Det senaste företaget som drabbats av Rusals svårigheter att betala sina leverantörer är danska Dampskibsselskabet Norden A/S. Norden är Europas största sjöfraktföretag och fraktar råvaran bauxit för Rusal Trading Int. I sin prognos för året har Norden A/S strukit mer än 100 miljoner dollar i inkomster på grund av osäkra fodringar. I februari fick Norden A/S rätt att beslagta 98,3 miljoner dollar av United Co Rusals tillgångar. Tvister som dessa kan ta flera år att lösa.

Kubal i ryska händer

Kubal är en stor industri mätt med en Sundsvallsbos ögon men i den globala aluminiumindustrin är anläggningen en mycket liten aktör. Framtiden för Kubal hänger nu på att den ryske oligarken Oleg Deripaska får ordning på sina finanser och lyckas komma överens med sina långivare.

Hotades av konkurs

Rusal betalade nyligen en skuld på 85,9 miljoner dollar till Rysslands största privatbank, Alfa Bank. Men det gjorde man först efter att banken gått till en rysk domstol med krav på att försätta två av Rusals enheter, Krasnoyarsk smältverk och OAO Sibirsko Uralskaya Aluminium Co, i konkurs.

Rusal ingår i ”aluminiumkungen” Oleg Deripaskas holdingföretag Basic Element. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg har flera företag under Basic Element skulder till Alfa Bank. Skulderna uppgår enlig banken till cirka 615 miljoner dollar inklusive ränta och böter.

Utländska långivare

Rusal har lånat stora summor från många långivare. Bland de som nu har krav på Rusal finns enligt nyhetsbyrån Reuters ett syndikat av 73 internationella banker. Deras krav på företaget är inte små: 7,4 miljarder dollar. Rusal hade en deadline för att klara av dessa betalningar som först var den 18 september men som sedan flyttades till slutet av oktober 2009.

En annan stor långivare är den ryska utvecklingsbanken Vneshekonombank, VEB, som lånat ut 4,5 miljarder dollar till Rusal.

Kris även i Sundsvall

Det var i november 2008 som krisen inom Rusal började synas även i Sundsvall. Då varslade Kubal 120 av sina arbetare. Varslen förklarades med att företaget tvingats stänga ner en produktionslinje på grund av förseningar i den pågående moderniseringen av anläggningen. Flera transformatorer hade gått sönder och fabriken hade problem med strömförsörjningen. Då märktes det att företaget saknade pengar, reparationerna gjordes inte direkt. Rusal meddelade istället att de hoppades kunna anställa flera den dag utrustningen lagats.

Arga leverantörer

Nu började också Kubals lokala underleverantörer knorra. Några tiotal företag som gjort tjänster åt företaget eller levererat råvaror fick inte betalt i tid. Det hela kulminerade i mars 2009 när en företagare begärde Kubal i konkurs för en skuld på drygt 300 000 kronor. Efter konkurshotet kom det pengar från Moskva och verksamheten kunde fortsätta. Idag har Kubal inga större skulder hos kronofogden. Två ärenden på sammanlagt 20 000 kronor finns som inkassokrav.

Moderniseringen av fabriken har också fortsatt och nya ugnar är i produktion.

Förhandlingar i Tripoli

Rusal lär också på senare tid ha gjort försök att få med Libyska investerare för att få bukt med sina skulder. Rusals representanter ska dock ha ledsnat på det långsamma tempot vid förhandlingarna i Tripoli och avslutat samtalen.

Söker pengar i Hong Kong

Det senaste ryktet om Rusals försök att få in pengar är att man planerar att introducera 10 procent av företaget på börsen i Hong Kong i slutet av det här året. Om planerna genomförs blir det en av årets största börsintroduktioner och den första ryska listningen i Hong Kong.

Det finns dock en liten hake. Om inte Rusal får ordning på sina finanser så är det inte troligt att affären genomförs. Först måste förhandlingarna om Rusals skulder till sina långivare bli klara.

Men det största problemet är nog att få en korrekt värdering av företaget. Mediarykten har gjort gällande att företaget skulle värderas till 30 miljarder dollar vid börsintroduktionen. Det värdet håller dock inte analytikerna med om. Italienska Unicredit Bank värderade nyligen Rusal till mellan 18 och 22 miljarder dollar. Men för att få fram marknadsvärdet måste man då komma ihåg att dra av företagets skulder som uppges vara nästan 17 miljarder dollar. Då inser man att Rusal nästan helt är i händerna på sina långivare. De potentiella aktieköparna skulle alltså inte få mycket för pengarna.

I Ryssland värderas företaget lite högre men inte i närheten av 30 miljarder dollar. -Även med ett mycket optimistiskt scenario värderar vi Rusal till 5-6 miljarder dollar i nuvarande marknadsläge, sade Denis Nushtayev, analytiker på aktiemäklarfirman Metropol i Moskva, till Reuters i slutet av september.

Värdet på företaget kan dock komma att stiga om den globala ekonomin återhämtar sig och priserna på aluminium stiger. Något som Rusal själva tror kommer att ske under 2011.

Framtiden för Kubal

Kubal startade sin verksamhet i Sundsvall 1942 och är idag Västernorrlands största metallindustri. Fabriken är också Sveriges enda tillverkare av primäraluminium och cirka hälften av landets förbrukning framställs här.

I folkmun kallas fabriken fortfarande för Gränges eftersom den en gång ägdes av företaget Gränges aluminium. 1998 sålde Gränges smältverket till ledningen för fabriken och deras nybildade företag Kubikenborg aluminium i Sundsvall, Kubal. Två år senare, i oktober 2000 köptes anläggningen av Schweiska Glencore. 2007 skapades jätteföretaget United Company Rusal genom att de ryska företagen Rusal och Sual slogs samman med Glencore. Kubal hamnade då hos ryska ägare.

Frågan är nu hur länge långivarna har tålamod med moderbolaget Rusals oförmåga att betala sina skulder. Och frågan är vad som händer med Kubal vid en konkurs eller utförsäljning av Rusals verksamheter. Vill någon, i dagens ekonomiska läge, satsa på ett aluminiumsmältverk?

Eller kan Oleg Deripaska, som tog kontrollen över Rysslands aluminiumindustri efter det så kallade aluminiumkriget, vinna även över finanskrisen?

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.