Resultatet framgår av en stor enkät som Sveriges kommuner och landsting släpper på måndagen. Inte ett enda landsting får godkänt på patientsäkerheten av sin personal. I Jämtlands län och i Västernorrland får vården genomgående låga betyg.
Stort förbättringsbehov
Vårdpersonal i hela landet har under tre år svarat på en enkät där de värderar den egna patientsäkerheten. Och inte i ett enda landsting eller region har personalen som svarat gett sin egen patientsäkerhet grön flagg, med betyget ”välfungerande”. Tolv landsting har fått gul flagg med indexbetyget ”visst förbättringsbehov” och nio har fått röd flagg med betyget ”stort förbättringsbehov”.
”Gör ett bra jobb”
På SKL, Sveriges kommuner och landsting, säger Åsa Himmelsköld chef för sektionen för hälso- och sjukvård, att landstingen ändå gör ett bra jobb:
– Ja, alla landsting jobbar aktivt med patientsäkerhet.
SVT: – Men personalen verkar inte ha förstått det då?
– Nej men då är det här ett väldigt bra kunskapsunderlag, att hur kan vi titta på det här, och säga att då behöver vi förbättra ännu mer.
Hög arbetsbelastning
Personalen har också fått svara på hur de ser på arbetsbelastning och personaltäthet, och där har bara två landsting, Örebro och Jönköping precis lyckats kravla sig upp över gränsen till gul indexfärg, ”visst förbättringsbehov”. 19 har fått rött, det lägsta betyget.
På ”värstinglistan”
Västernorrland toppar värstinglistan, men också Jämtland är ett av de områden där vårdpersonal som svarat på enkäten var kritiska till sin arbetsbelastning. Nina Fållbäck-Svensson är sjukvårdsdirektör där:
– Vi har en ekonomisk situation som är väldigt bekymmersam och det tror jag inte gör saken bättre, utan alla känner att de jobbar under press hela tiden.
Lågt förtroende för ledningen
Också på frågan om hur stort förtroende personalen har för högsta ledningens stöd till patientsäkerheten är betyget ett rött kort till 19 landsting och regioner, utom till två , Kalmar och Jönköpings läns landsting, som får gult. Ett av de lägsta betygen får vårdens ledning på Gotland för stödet till patientsäkerheten. Chefläkare Gunnar Ramstedt, Visby lasarett, får frågan om det finns några orsaker till det:
– Eh.....På sätt och vis är ju svaret ja, men frågan varför det är jag inte säker på att jag enkelt kan bedöma. Det man ser är att det finns ett samband mellan hur arbetsmiljö är och patientsäkerheten. Bra arbetsmiljö ger bra patientsäkerhetskultur.
Skador rapporteras inte
Men som SVT kunnat berätta redan tidigare så är situationen som mest allvarlig när det gäller att rapportera in vårdskador och felaktigheter i vården. På frågan om ”benägenhet att rapportera händelser” är det rött i hela landet, och där har utvecklingen gått bakåt sedan förra mätningen gjordes för fem år sedan.
Störst problem är det i Jämtland, enligt den vårdpersonal som svarat där. Det tror sjukvårdsdirektör Nina Fållbäck-Svensson kan bero på att man tidigare hade ett svårare datasystem för felanmälningar och avvikelser.
– Jag har utgått ifrån att vi har gjort de anmälningarna, men jag har också sett att Lex Maria-statistiken har gått ner de närmaste åren.
Missad rapportering i Jämtland
Men bara vid en snabb kontroll hittar vi två anmälningar till Inspektionen för Vård och Omsorg om allvarliga vårdskador som sjukvården i Jämtland inte har rapporterat in själva. Det är illa, säger Nina Fållbäck-Svensson:
– Vi ska själva initiera den här typen av rapportering.
Sammanlagt har 182 413 enkäter skickats ut, och 64,7 procent har svarat.
Landsting med stort förbättringsbehov
Regioner och landsting med ”Stort förbättringsbehov” på självskattad patientsäkerhet :
Ragion Gotland
Landstinget Sörmland
Landstinget Västernorrland
Jämtlands läns landsting
Landstinget i Uppsala län
Landstinget Gävleborg
Landstinget Dalarna
Västra Göralandsregionen
Landstinget Värmland