Ända sedan 20-talet har regeringen på olika sätt försökt se till att alla medborgare i Sverige får likvärdig service oavsett var i riket man bor. Eftersom alla kommuner har olika förutsättningar som påverkar kostnaderna för service till medborgarna har man försökt skapa system där man enkelt uttryckt tar från de rika och ger till de fattiga.

Utretts i två år

Under de senaste två åren har regeringens utredare Håkan Sörman arbetat på en ny och rättvisare modell för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. På måndagsförmiddagen lämnades det nära 400 sidor tjocka förslaget över till civilminister Ardalan Shekarabi.

Gamla och unga är dyra

Utjämningen gäller verksamhet som är obligatorisk för alla kommuner att tillhandahålla; vård, skola och omsorg. Den största orsaken till att det kostar olika mycket i landets kommuner är att de verksamheterna i hög utsträckning berör yngre och äldre personer. Kommuner och landsting med sned åldersfördelning får alltså högre kostnader.

Geografi viktig parameter

Det nya förslaget innebär att skogslänen är vinnare och får en större del av kakan. Detta eftersom geografiska parametrar vägts in i större grad än tidigare. Till exempel kompenseras landsting som har stora avstånd i högre utsträckning för ambulans- och sjuktransporter. Kostnader för hyrpersonal inom vården som kan härledas till geografi kompenseras också.

Små kommuner vinnare

Ersättningen till kommuner och landsting räknas i kronor per invånare och år. 1 000 kronor/invånare motsvarar ungefär 50 öre på kommunalskatten.

Landstinget Västernorrland får med dagens förslag 1 036 kr/inv. Det är en ökning med 655 kr/inv eller drygt 161 miljoner kronor.

Bland länets kommuner finns både vinnare och förlorare. Sundsvall och Timrå får betala mer än tidigare och Örnsköldsvik går från mottagare av stöd till att betala. De övriga kommunerna får med förslaget mer pengar. Störst ökning får Ånge som ökar med 1 900 kronor till 5 612 kr/inv.