– I anslutning till fastigheter får man normalt sätta upp fågelskrämmor, säger Peter Nilsson, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen i Västernorrland. Foto: SVT

Fågelskrämmor inte alltid okej

Uppdaterad
Publicerad

Fåglar som håller till vid bryggor och fastigheter kan vara ett störande inslag. Senaste åren har det blivit allt vanligare att se olika typer av flygande fågelskrämmor för att få bort fåglarna. Men vad säger regelverket om hur du får använda dem?

Måsar och andra fåglar kan vara ett gissel för många fastighetsägare. Speciellt under våren när fågelungarna ska vaktas och snart flytta ur boet.

En enkel lösning för att slippa de objudna hyresgästerna är att sätta upp fågelskrämmor, så kallade drakar. Men får man sätta upp fågelskrämmor var som helst?

Peter Nilsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland berättar hur det fungerar.

Få ärenden

– I anslutning till en fastighet får man normalt sätta upp, och vid bryggor i anslutning till fastigheter. Annars måste man ansöka om skyddsjakt, om det är i fåglars naturliga miljö, säger Peter Nilsson.

– Men är det så att de till exempel häckar, på en av människor obebodd ö, då får man ansöka om skyddsjakt och då tittar man på det från fall till fall.

Antalet ansökningar rörande skyddsjakt är få hos länsstyrelsen i Västernorrland. Däremot får länsstyrelsen många samtal om hur man ska gå tillväga för att bli kvitt fåglar som håller till nära bebyggelsen.

Artskyddsbrott

På Fagerviksfältet utanför Timrå har länsstyrelsen beviljat skyddsjakt. I området finns fotbollsplaner och där måste spelarna samsas med vitkindade gäss och kanadagäss.

I det fallet handlar det om att det blir en sanitär olägenhet.

– Tillståndet där gäller skyddsjakt, med syftet att skrämma iväg fåglarna, säger Peter Nilsson.

Men man kan göra sig skyldig till ett brott om man sätter upp fågelskrämman på fel ställe. Artskyddsbrott innebär att man bryter mot någon av de regler som finns för att skydda fridlysta djur och växter.

Invecklat

En del i detta är att alla vilda fåglar är skyddade och att man inte får förstöra fortplantningsområden.

– Det är ganska invecklat, det beror på vilket syftet är när man sätter upp de här fågelskrämmorna och vilka arter som påverkas. Det kan både bli jaktbrott och artskyddsbrott, säger Peter Nilsson.

För den som vill sätta upp en fågelskrämma hemma på gården är det alltså – i de flesta fall – okej. Men vill man vara på den säkra sidan kollar man regelverket först.

Artskyddsbrott

Artskyddsbrott innebär att man bryter mot någon av de regler som finns till skydd för vilda djur och växter. En del i skyddet av hotade djur innebär bland annat att det är förbjudet att förstöra fortplantningsområden.

I Sverige är alla vilda fåglar skyddade och det är inte tillåtet att samla in ägg eller bon. Djur och fåglar får inte heller dödas eller skadas, med undantag för vad som regleras i Jaktlagen och Jaktförordningen.

Källa: https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/artskyddsbrott/

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.