Målet med sluttäckningen ska göra att nederbörd inte tar med sig skadliga ämnen, så kallat lakvatten, vidare ut i naturen. Hela sluttäckningsprojektet tros vara klart tidigast om 10 år.
– Det här är ett sätt att göra bokslut på dom gamla synderna. Vi grävde ner sopor under 60 och 70-talet i ganska stora mängder, säger Rikard Fürst som är enhetschef på Blåbergets avfallsanläggning.
”Som en prinsesstårta”
Nu under sommaren kommer förorenade massor från kommunens saneringsprojekt av den gamla sågverkstomten vid Nyvik på Alnö och slaggrus från Korstaverket att användas för att forma deponikroppen.
– Vi kan jämföra det med att baka en prinsesstårta. Vi ska få en jämn fin form så det harmoniserar med omgivande natur. Men samtidigt ska det vara tåligt mot erosion. Så vi tätar ovanpå med ett tätskikt av bentonitmattor som är väldigt tåligt över tid, säger Rikard Fürst som är enhetschef på Blåbergets avfallsanläggning.
Avfallsmängderna har ökat
Våra avfallsmängder har ökat i takt med vår ökade levnadsstandard och konsumtion. Samtidigt ökar också avfallsmängderna. Som det såg ut förr så eldades ofta avfallet upp eller grävdes ned på en sopanläggning. Så kallad deponering. Nuförtiden deponeras endast sådant material som inte går att återvinna eller förbränna. Det kan vara till exempel gips, gullfiberisolering och asbest.