Sundsvallshistoria ur ett brandperspektiv

Publicerad

När Medeplads räddningsförbund ville få sin historia skriven så fick det inte bli en bok för ”brandnördar”. Nu är boken ”Sofia Bugges Sigill” färdig.

1888 brann Sundsvall och 9 000 människor blev hemlösa. Konsekvenserna blev långtgående. När stan skulle byggas upp användes sten bland annat och brandförsvaret fick en kraftigt höjd budget.
– Rejält. Tror dom ökade anslagen med uppemot tusen procent, berättar bokens författare Svenåke Boström, journalist och den som tidigare skrivt om Sundsvallsbranden i boken;  ”Den tändande gnistan – Berättelsen om den största brandkatastrofen i Sveriges historia”.

Vill lyfta fram kvinnorna

Att vara brandsoldat på den tiden var något mycket fint som gav status. Men historien om denna stolta nya yrkesgrupp är tämligen oberättad. Så när Medelpads räddningsförbund funderat en stund om hur tiden skulle dokumenteras bestämdes att man ville ha något mer än en torr historieskrivning som bara andra brandmän skulle läsa.

Så en romantävling utlystes. Dessutom fanns ett krav om ett feministiskt initiativ:
– Kvinnor var förtyckta på den här tiden. Så därför ville vi lyfta fram kvinnorna och det tycker jag vi faktiskt har lyckats med, berättar Tommy Jansson, själv numera pensionerad brandman och medförfattare till boken.

Verkliga och fiktiva hjältar blandas

Romanen Sofia Bugges Sigill sträcker sig från strax efter branden till början av nittonhundrasextiotalet. Verkliga hjältar inom brandförsvaret varvas med fiktiva i skönlitterär form. Finansieringen till en ny brandsation gick via stans alla ölkafeer. 94 000 kronor kostade bygget på Köpmangatan och nu skulle det bli ordning.
– Då kom Gustav Hellgren. Han blev ny brandchef och införde nyorningar. Han såg över utrustningen och männens fysik och var med och skapade den så kallade Sundsvallsstegen. En stege som med hjälp av olika vikter kunde nå högt upp på husen, berättar Tommy Jansson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer