Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Skärp dig!” är inte rätt råd att ge om någon är utmattad, klargör psykologen Angelica Jyttner. Här delar hon med sig av tips till unga och föräldrar när man känner att något är fel. Foto: Anna Beijron/SVT

SVT:s reporter om utmattning – varför står ingen på torget och skriker: ”Nu är det nog?!”

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress, konstaterar Försäkringskassan.

Jag har själv varit där. Fått fysiska symptom. Ont i huvudet, vansinnigt trött, sömnstörningar och migrän.

Nu larmar sjukvården om de som inte syns i den statistiken: Utmattade unga. Som har skolplikt. Vilken vanmakt känner de?

Anna Beijron

reporter

Att signalerna var mina ”bästa vänner som ville mig väl”, förstod jag först långt senare. När jag ignorerat dem tillräckligt länge sa kroppen och hjärnan ifrån.

Det här drabbar många. Framför allt kvinnor.

Utmaningar i skolan i Västernorrland

Och nu också barn! Ni läste rätt: BARN.

Hur kan barnen påverka sin situation?

Skillnaden är att de har skolplikt. De kan inte byta jobb, eller förändra annat i sin livssituation som en vuxen kan.

De måste tillbaka. Kanske till det som bidragit till att göra dem sjuka.

– Jag tycker att det är otroligt skrämmande att vi har 10-12-åringar som har utmattning. Det ska inte behöva förekomma, säger Angelica Jyttner som jag intervjuat till reportagen om utmaningar för unga i dag.

Osynliga problem – knäcker individer

Nej, det drabbar inte alla.

Men det lids i det tysta och blir ett problem för individen, beskriver Angelica Jyttner. Särskilt för de elever som har svårt med koncentration och fokus och/eller att planera och organisera.

Hon ser ett ”slöseri med ungdomlig kraft och motivation”.

– De kanske presterar på E-nivå men har begåvning för B. Men klarar det inte om de inte får stöd och anpassningar.

Inte enkelt – inte heller omöjligt

Systemet kanske inte lirar med hur deras hjärna fungerar. Och för att pedagogiken kan behöva se olika ut för olika individer. Så lika, men ändå olika vi kan vara.

– Vi behandlar symptomen, inte problemen, säger psykologen.

Socialstyrelsen menar att orsaksfaktorer finns i miljöer där de flesta unga vistas.

Vart ska vi börja? Ja kanske hos oss själva. Ta reda på. Försök förstå. Prata med varandra.

För det är inte enkelt, snarare ”skitsvårt”, som Angelica Jyttner säger.

*Uppdatering: Efter att krönikan skrevs har vi intervjuat socialminister Jakob Forssmed som lyfter ökad skärmtid och minskning av skyddsfaktorer.

I videon ger psykolog Angelica Jyttner sina professionella råd. Ett riktat till barn och ett till föräldrar.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Utmaningar i skolan i Västernorrland

Mer i ämnet