Sprakab språkanalyser kan vara helt avgörande för en flyktings möjlighet att bli trodd och att få stanna. Det svenska företaget har gjort 60 000 språkanalyser och dragit på sig mycket kritik genom åren.
”De tror mig inte”
Ett uppmärksammat fall är Omar Aboubakar som Mittnytt berättat om i en serie inslag. I fem år har han kämpat för att få stanna i Sverige och Sundsvall men språkanalysen från Sprakab har blivit avgörande.
– De tror mig inte när jag berättar att jag tillhör bajunifolket och talar bajuni, berättar Omar Aboubakar för Mittnytt.
Nu får han dock indirekt stöd från högsta domstolen i Storbritannien som i en aktuell dom riktat kritik mot Sprakabs analysmetod. Högsta domstolen avslår en överklagan i ett ärende som rör två somalier men har i domen riktat kritik mot Sprakabs intervjuteknik. Intervjuerna sker ofta per telefon och är 15 till 20 minuter långa. I domen konstateras att Sprakabs personal har uttalat ovidkommande åsikter till domstolen och haft synpunkter på den asylsökandes trovärdighet istället för att analysera deras språk.
En kort sammanfattning av domstolens utslag återfinns här. Domen i sin helhet finns tillgänglig hos Supreme Court i London.
2 200 analyser i Sverige
Sprakab har gjort 60 000 språkanalyser enligt egen utsago. Företaget genomför språkanalyser för flera migrationsmyndigheter, bland dem Migrationsverket i Sverige för vilka man i fjol genomförde över 2 200 analyser.
Domstolskritiken mot Sprakab har väckt uppmärksamhet i Storbritannien och bland annat tagits upp av tidningen Independent som dragit slutsatsen att flera hundra asylsökande deporterats till följd av olämpliga råd från det svenska språkföretaget. Kritiken är dock inte känd av Migrationsverket när SVT Mittnytt tar kontakt.
– Vi kommer att läsa domen och analysera innehållet innan vi kan kommentera om det får några konsekvenser för vårt samarbete med Sprakab, säger Migrationsverkets presschef, Fredrik Bengtsson.
Sprakab försvarar sig
Sprakab avfärdar kritiken från högsta domstolen. Pia Enevi vid Sprakab uppger att deras språkanalyser bara är ”en pusselbit” i asylprocessen och att intervjutekniken är vedertagen.
– Jag vill hävda att vår metod är väl beprövad och vattentät, säger hon.
Kritik som bland annat framförts av Amnesty International har dock hävdat motsatsen; att telefonintervjuerna präglas av godtycke och att Sprakabs personal saknar den språkliga kompetens som krävs.
Felaktigt deporterade
Brian Allen är nationalitetsexpert i Storbritannien. Han har arbetat med 400 somaliska flyktingar och befarar nu att hundratals flyktingar blivit felaktigt deporterade.
– Högsta domstolens formuleringar lyfter ett antal frågor och jag bedömer att ett stort antal flyktingar kommer att begära sin sak prövad på nytt, säger han till SVT Mittnytt.
– Domen är en fingervisning. Jag hade önskat starkare formuleringar men den väcker frågor om rättssäkerhet och om till vad vi använder skattebetalarnas pengar.