Cirka 300 år efter korsfästelsen började man fira långfredag i Jerusalem. I Norden fick vi vänta till 1600-talet innan långfredagen blev helgdag.

Lång gudstjänst

Namnet antyder även att en dag präglat av sådant allvar även kan innebära lidande långt senare. Den kristna gudstjänsten var nämligen mycket längre på långfredagen än andra dagar, och som sagt mycket allvarsam. Alla uttryck av glädje har tagits bort. Något som bidrar till att tiden i kyrkbänken kan kännas lång.

Stor sorg

Men allvaret sträckte sig också utanför kyrkans väggar. Under sent 1800-tal klädde sig många helt i svart som ett uttryck för sorg. Man skulle äta enkelt och barnen fick inte leka. Det allmänt påkallade sörjandet pågick faktiskt ända fram till 1969 då förbudet mot ”offentliga tillställningar” (dans, bio etc.) på långfredagen togs bort.

Viernas Santo

Good Friday heter dagen på engelska och befinner man sig i Tyskland kallas den Karfreitag. Viernes Santo säger spanjorerna och fransmännen kallar den Vendredi Saint.

Men längre, i sekunder och minuter räknat, det är den inte.