Tusentals nya kraftverk planeras – elköparna betalar

Publicerad

Just nu byggs enorma vindkraftparker på många håll, tusentals nya vindkraftverk planeras nu. Men vindkraft är i dagsläget ingen bra affär och skulle vara en ännu sämre om den inte subventionerades av alla oss elabonnenter.

Det är enkelt att gilla vindkraft, vind som får generatorer att snurra, inga utsläpp, förnyelsebar energi. Den svenska vindkraften byggs just nu ut i en rasande takt. Om några år kan vi ha 20 000 vindkraftverk i landet jämfört med 2 500 i dag och etableringen sker numera framförallt i Norrland. Bara i Jämtlands och Västernorrlands län planeras sammantaget över 3 000 verk.

– Då kommer man förmodligen att se vindkraftverk var man än är i länet, konstaterar Bengt Gruvin, sakkunnig i vindkraftfrågor på länsstyrelsen i Västernorrland.

Låga elpriser

Parken vid Mörttjärnberget utanför Bräcke är ett av de senaste tillskotten med 37 verk. När vingarna är i sitt högsta läge är snurrorna 170 meter höga. En vindkraftpark är en stor investering, varje verk kostar 35 miljoner. Vindkraftverken ska visserligen leverera ström i över 20 år men frågan är om det är en bra affär?

– Just nu är elpriserna låga och även ceritifikatpriserna, så just i dag är det inte någon bra affär men vi bygger för produktion på lång sikt och då beror det på hur man bedömer elpriserna under den period kraftverken kommer att snurra, säger Åke Westberg, chef för SCA Energy.

Certifikaten finansierar

Svenska staten har onekligen främjat vindkraften. 700 miljoner kronor har satsats på forskning och vindkraft klassas som förnyelsebar energi och omfattas av elcertifikatsystemet. Det innebär att alla som köper el är med och betalar en del av vindkraftsutbyggnaden. Ett hushåll som förbrukar 20 000 kwh har bidragit med cirka 600 kronor per år, de senaste åren där en del går till vindkraften.

– Utan elcertifikaten skulle det inte bli någon vindkraft byggd idag, konstaterar Åke Westberg.

Vindkraftsel exporteras

Subventioner kan tyckas vettigt men eftersom det för närvarande råder överskott på energi och eftersom energin från ett vindkraftverk bara kan nyttjas när den produceras, det vill säga när det blåser, så kan man säga att vindkraftel framförallt går på export.

Exporterad vindkraft tränger visserligen undan en del av produktionen av energi från kol och olja, till exempel i Tyskland och bidrar på så sätt till miljön globalt, men i liten omfattning och på svenska elkunders och skattebetalares bekostnad.

Producenter slipper skatt

Samtidigt ägs vindkraften av stora aktörer som skogsbolaget SCA, olika kraftbolag och mera specialicerade vindkraftbolag men också intressenter som IKEA, och utländska ägare, till exempel brittiska pensionsfonder. Frågan är vad det är som lockar.

– Det är delvis för att tjäna pengar men det är också ett miljötänk bakom det hela, det menar Melcher Falkenberg som är vindkraftansvarig på Jämtkraft.

Man kan fråga sig om huvudsyftet är att producera ren el. Eller handlar det helt enkelt om att utnyttja de ekonomiska möjligheter som vindkraften erbjuder. Elcertifikaten tycks vara branschens viktigaste inkomstkälla men företag med egen elproduktion kan också slippa att betala energiskatt. 

Fakta elcertifikat

Visa

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i Sverige sedan år 2003. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är enligt Energimyndigheten vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Svt:s uträkning visar att ett hushåll som förbrukar 20 000 kWh har bidragit med cirka 600 kronor per år till elcertifikatet där vindkraften utgör en del.

Befintliga och planerade vindkraftverk

Visa

Första siffran anger antalet befintliga vindkraftverk 2013, den andra anger det ungefärliga antalet planerade verk.

Stockholms län 9 – 106

Uppsala län 14 -52

Södermanlands län 6 – 165

Östergötlands län 141 – 462

Jönköpings län  86 – 812

Västra Götalands län 501 – 2060

Kronobergs län 7- 629

Kalmar län 163 -1019

Gotalands län 169 – 317

Blekinge län 51 – 627

Skåne län 379 – 1962

Hallands län 209 – 643

Värmlands län 19 – 459

Örebro län 38 – 219

Västmanlands län 66 (ingen förändring)

Dalarnas län 103 – 539

Gävleborgs län 117- 1284

Västernorrlands län 57 – 1722

Jämtlands län 118 -1689

Västerbottens län 236 -1430

Norrbottens län 92 – 1949

Källa: vindbrukskollen.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fokus vindkraft

Mer i ämnet