Det säger Cecilia Nauclér, vid organisationen BRIS, Barnens rätt i samhället.

Hon är noga med att inte kommentera det enskilda fallet, men hon har sett Mittnytts inslag i mobbningsserien:

– Det som slår mig mest är att det är väldigt svårt att bli tagen på allvar, säger hon.

 Ingen vill vara ett mobboffer

Vi har i vår serie om mobbning berättat om ett fall där en flicka blev mobbad i många år. Hon har dokumenterade skador, hon beskriver själv i både ord och bild hur hon mobbats och hur föräldrarna, när dom uppmärksammar skolan om problemen, anklagas för att ”prata flickan sjuk”. Skolan förnekar mobbningen.

– Man måste förstå hur svårt det är för barnen. De försöker in i det längsta lösa det själva. Det är skamfyllt, de vill inte oroa sina föräldrar och ingen vill vara ett mobboffer, så när de väl berättar är det ett stort steg. Att inte bli trodd då är att bli utsatt en gång till.

Okunskap

BRIS tog förra året emot 5 000 samtal om mobbning från barn. Det är en ökning från året innan och det är inte ovanligt att vuxenvärlden sviker. Enligt Cecilia Nauclér är förklaringen ofta okunskap.

– Det är vanligt att vuxenvärlden ställer sig vid sidan om och ser det som en konflikt mellan två barn inte som att det handlar om maktutövning.

För att komma tillrätta med mobbning i skolan krävs pengar och ett nationellt krafttag, menar BRIS företrädare.

– Det är skamligt att vi 2012 inte kan hantera mobbning trots att vi har en kraftfull lagstiftning, säger hon.