Personen eller personer, som i det här fallet, som framför kritik ska inte vara rädd för att göra det, de ska inte ens behöva vara anonyma. Till media har de all rätt att vända sig, oavsett vad arbetsgivaren tycker.
– För det första får en myndighet inte säga till de anställda att de inte får prata med media och begränsa deras yttrandefrihet på ett sätt som inte är förenligt med svensk grundlag. Det andra är att vi i Sverige har en unikt långtgående meddelarfrihet, det innebär att anställda inom en kommun, hemtjänst eller vad det nu kan vara har en rätt att under anonymitetsskydd lämna uppgifter till medier. Det är en bestämmelse som riksdagen har infört och är mån om, säger Nils Funcke.
”Graverande fall”
En offentlig arbetsgivare är förbjuden att också efterforska vem som lämnat ut uppgifter eller ge den anställde någon form av repressalie. Det vill säga att till exempel sänka lönen, omplacera personen, de får inte ens dela ut en varning. Att som arbetsgivare bryta mot antingen efterforskning- eller repressalieförbudet är straffbart.
– I de väldigt graverande fallen så har en del arbetsgivare blivit åtalade för ett överträde av det här så kallade repressalieförbudet, säger Funcke.
Där är anonymitetsrätten inte lika stark
Anställda inom den privata sektorn omfattas inte av samma skydd som de offentliganställda.
– Anonymitetsrätten är inte lika stark som när det gäller personer som är anställda inom kommun eller en myndighetverksamhet, en privat arbetsgivare kan ställa mer långtgående krav på att de anställda, när de lämnar uppgifter till medierna, att de har ett lojalitetskrav. Men det är inte så långtgående att de inte kan lämna ut några uppgifter över huvud taget.
Nils Funcke berättar vidare:
– Men en privat arbetsgivare är oförhindrad att efterforska vem som har lämnat uppgifterna, där är det en stor skillnad. Men oavsett om de får reda på vem det är som har lämnat ut uppgifterna så får de inte vidta vilka åtgärder som helst, där gäller en form av repressalieförbud också.
Finns undantag
Men det finns undantag till vad man kan lämna ut till massmedia.
– Det finns vissa uppgifter som rätten till meddelarfrihet och anonymitet bryts och det är om man lämnar ut uppgifter som berör en enskild patient eller boende på ett vårdhem. Där får man inte lämna ut uppgifter om till exempel hälsotillståndet, inte ens om någon har snuva får man då lämna ut såna uppgifter till nån annan över huvud taget. Utan då är det något som skyddas av patientssekretessen, säger Nils Funcke.